Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stridens följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om Geijers medverkan i denna publikation får jag i det följande tillfälle att
tala. Vad den egentlige utgivaren, Afzelius, beträffar, hade Rääf obestridligen
rätt däri, att han saknade de erforderliga filologiska förutsättningarna för ett
dylikt arbete. För det första kännedom om materialet. 1812 hade han enligt egen
uppgift blott insamlat några och tjugo visor, och dessa voro från ett enda
landskap. Sedan fick han — väl genom Rääfs bemedling — från bröderna doktor
och lektor Wallman en samling visor från Östergötland, som av dem sedan
lämnades till Rääf[1]; av andra fick han visor från Småland, Norrland och Närke.
Men hela antalet steg ej till mer än etthundra jämte några varianter, och alla äro
med några ytterst få undantag från den muntliga traditionen. Den tryckta
vislitteraturen har han med dessa få undantag alldeles förbigått, och de handskrivna
visböckerna har han alls icke känt till; Geijer hade väl på Uppsala-biblioteket
sett Bröms Gyllenmärs’ visbok, likaså hade Hammarsköld för Afzelius påpekat tre
ytterst viktiga visböcker i Kungl. Biblioteket, men för texten begagnades dessa ej.
Det utländska materialet kände Afzelius ej alls, och erkänner naivt nog, att »det
var först under sista delens tryckning, som utgivarna blevo närmare bekanta med
Englands och Skottlands dyrbara förråder av samlade forntidssånger». Om
filologisk noggrannhet hade Afzelius intet begrepp, utan ändrade och »förbättrade» de
uppteckningar han fått. Detta åter berodde därpå, att uppgiften för honom var
icke historisk utan estetisk. Det gällde att för samtiden framlägga vackra dikter,
vilka kunde ingå såsom ett led i romantikens kamp mot klassiciteten och — för
att citera Afzelius — »medverka till den stora, märkvärdiga revolutionen i vår
litteratur». Det är också ur den synpunkten, som Svenska folk-visor har sin
egentliga betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
