Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundläggare, och i förhållande till honom var Geijer en efterbliven. Ranke
bröt avgjort med romantikens halvt filosofiska historieskrivning, och
de fordringar, som nu uppställdes, voro i främsta rummet ett
fullständigt behärskande av materialet och en skarp kritik av de olika
källornas värde. I bägge dessa fall brast Geijer, och han har därför
överträffats av sina efterföljare, framför allt av Carl Gustaf Malmström
och Hans Forssell.
Geijer och den historiska skolan.
Geijers historiska studier återverkade ock på hans politiska
uppfattning. I det märkliga brev, som han strax efter »avfallet», i
februari 1838, skrev till Järta, yttrade han: »Mitt avfall är ifrån den
historiska skolan... och jag måste erkänna, att det är genom
historien, som jag avfallit från den historiska skolan och att mina
historiska studier mer än något annat förändrat min övertygelse.»
Detsamma upprepade han offentligen i det tredje numret av
Litteraturbladet: »Jag har felat i mångahanda måtto, så med en illa använd
vältalighet, som med en lösligen på historiska ämnen lämpad filosofi
och vill — då jag ännu hellre uppbär beskyllningen för okunnighet
än för falskhet — gärna, androm till varnagel, erkänna, att jag först
mot femtiotalet av mina år begynt vända mig ifrån det litterära skön-
och skenväsendet till allvaret av grundeligare insikter i min vetenskap.
Från vår så kallade historiska skola har jag genom historiska
studier avfallit.» Härmed torde Geijer närmast hava menat, att
historiska studier avlägsnat honom från den mera konstruerande metod,
som han förut omfattat och som var karakteristisk för den historiska
skolan. Detsamma hade han ju för övrigt yttrat redan 1834 i sina
då skrivna Minnen, och uttalandena avse väl mera metoden än själva
idéerna. De historiska studierna torde dock även hava påverkat hans
allmänt politiska uppfattning, ty även i detta fall hade han kommit
att skilja sig från den historiska skolan. Ett yttre bevis härpå fick
man i en strid, som utbröt på 1840-talet. 1844 hade Geijer hållit en
serie föreläsningar, av vilka han i något omarbetad form utgav tre:
Om vår tids inre samhällsförhållanden i synnerhet med afseende på
fäderneslandet. Den tredje av dem handlade om de svenska ståndens
historia. Fryxell, som då var konservativ, tryckte 1845 en motskrift
Om aristokratfördömandet i svenska historien jemnte granskning af
tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar, och beskyllde här
Geijer för att dela den nya liberalismens adelshat. Härom uppstod
en häftig polemik, på vilken dock ej är anledning att vidare ingå.
Så mycket kan emellertid sägas, att Fryxell — så förträfflig populär
folkberättare han än var — här visade sin inkompetens såsom verklig
historiker, och han blev även grundligt vederlagd icke blott av Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0577.html
