Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mjeltsjukan.
Man kan då fråga: har kärlekshistorien med Euphrosyne Palm
framkallat den djupa världsförtvivlan, som bryter fram i Mjeltsjukan och
i så många av skaldens vid denna tid skrivna brev? Att den
medverkat kan knappt lida något tvivel. Men var den enda orsaken, var
den ens den huvudsakliga? För min del tror jag, att Gadelius här
har rätt: »För den, som med ledning av de dokument, Wrangel
sammanfört, överblickar det nu tillgängliga, vida mera klargörande
bevismaterialet, är det uppenbart, att förhållandet mellan Tegnérs
kärlek och hans sinnestillstånd är det omvända. Enbart den
omständigheten, att Tegnér knappast hunnit vända ryggen åt väninnan på
Sireköping, förrän hans själ är eld och lågor för den lilla notariefrun,
talar sitt tydliga språk. Sådant är långt mera symptom av sjuklig
överretning än kärlek. Och jag skulle här icke tala om sjukdom, om
ej så mycket annat gåve stöd åt mitt antagande.» För det första
var Tegnér under det kritiska året 1825 allvarligt sjuk, och flera av
hans brev från detta år äro nästan ett slags sjukdomsjournaler. På
nyårsdagen 1825 hade han fått ett häftigt kolikanfall, som visserligen
gått över, men följts av gikt och hemorrhoider: »Jag lider vid sådana
tillfällen varken mig själv eller andra, och det bästa, jag då kan göra
mot mina frånvarande vänner, är att tiga — en artighet, som jag ej
alltid kan iakttaga emot de närvarande.» Och redan före brytningen
med fru Palm var hans hypokondri fullt utbildad. Den 3 mars skrev
han nämligen till Brinkman: »Mitt lynne, bäste Brinkman, blir med
var dag mer och mer förmörkat. Gud bevare mig för mjältsjuka och
människohat!... När du någon gång beder till Gud för ett olyckligt
hjärta, så glöm ej att innesluta mig i dina böner.» I juli berättade
han för Heurlin, att »blodet stiger mig åt huvudet värre än förr, och
jag är nästan döv», och i ett annat brev från slutet av samma månad:
»Det är i dag första gången jag kan ligga ovanpå sängen efter en
tämligt allvarsam anstöt av mina vanliga hemorrhoidalplågor.» Sedan
måtte attackerna hava återkommit, ty den 14 augusti skrev han till
Brinkman, att han ännu var »sjuk till själ och kropp. Egentligen
sängliggande har jag väl endast varit 8 dagar, men en fortfarande
mattighet, svettning och avtynande till själ och kropp är värre än all
annan sjukdom. Jag magrar beständigt och är egentligen varken sjuk
eller frisk. Men en viss obeskrivlig nedstämning och leda till allt,
som fordom glätt mig, förenad likväl med en aldrig vilande oro i
huvud och hjärta, säga mig tillräckligen, att min organisation måtte
ha förlorat jämvikten. Isynnerhet plågar mig en lättrörlighet i
inbillningen, som aldrig ger mig något lugn och merendels nätterna
igenom håller mig vaken vid de äventyrligaste föreställningar, dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0713.html
