Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men vad är Minnet för en tid som denna,
Som ingen forntid, ingen framtid har,
Blott ögonblicket, som man ävlas i,
Där dagens infusionsdjur leka frihet
I tanklöst vimmel eller falla ner
I platt avgudadyrkan — för sig själva?
Frisinnig är vår tid, och allt slags makt,
Jämväl den mildaste, den himlaburna,
Som styr och lär i andens fria land,
Så snart hon erkänns, blir hon strax förhatlig.
Ej en skall styra och ej fler — men alla,
Ty medelmåttans jämlikhet är helig.
Vid riksdagen detta år var han endast en kort tid närvarande — såsom man
gissat, därför att han vid denna tid ej ville lämna Växjö och Emilie Selldén.
Med förhandlingarna tyckes han — för att begagna hans egna ord — ej hava
tagit »någon annan befattning, än den etiketten fordrar», och i stället använt
tiden att dricka brunn. I plenum — skrev han — »är jag väl stundom, men kan
ej så noga säga, vad där passerar, av brist på kyrkostöt under de långa
provpredikningarna. Jag föregiver väl, att min sömnsjuka kommer av det myckna
vattnet, men tänker dock inom mig själv, att vattnet gör det visserligen icke,
utan Ordet, som är med och i — ståndet.» Av breven framgår dock, att han
mer och mer råkat i harnesk mot liberalismen, särskilt mot den liberala pressen.
Hans tal till Agardh hade nämligen i Aftonbladet gjorts till föremål för ett tämligen
rått utfall, och från denna tid, 1834, riktade sig Tegnérs förbittring särskilt mot
tidningarna. I slutet av året sökte han få in den konservative Askelöf i Svenska
akademien: »Vad rupturen med det liberala packet angår, så tycker jag, att den
är redan fullständig, även å din (Agardhs) sida. De räkna nu, Gudskelov, endast den
ramaste pöbel i sina leder.» I ett skoltal, som han året därpå höll, vände han
sig offentligen mot pressen. För hopen äro tidningarna »idel sibyllinska blad,
fullskrivna med gudasvar. Æolus hade vädret i en säck, och på samma sätt ha
även dessa tidsandan i sin skinnsäck, och släppa ut så mycket väder därav, som
de behaga.» De äro vindspelen, som sätta de råa massorna i rörelse, det är genom
dem, som nationens rot tar röta; »kommer hjälpen icke inifrån, så kommer hon
icke, och då läsa Sveriges fiender snart nog på det käraste av alla Aftonblad,
nämligen svenska hävdernas Aftonblad.» Hierta svarade skarpt, men ganska
sakligt. Kriget var emellertid förklarat, och med det sjukliga lynne, varav Tegnér
under dessa år led, arbetade han sig alltmer och mer in i sitt tidningshat.
1838 är ju ett märkesår i den svenska liberalismens historia. I juni
hade allvarliga oroligheter inträffat i Stockholm, då den bekante
nidskrivaren Crusenstolpe dömdes och avfördes till Vaxholms fästning.
På ett ridderligt sinne som Tegnérs måste naturligtvis pöbelns och den
liberala pressens partitagande för en ärelös lump som Crusenstolpe verka
ytterst upprivande, och hans länge samlade förbittring urladdade sig
i den i början av 1839 skrivna dikten Georg Adlersparres skugga till
svenska folket. Utan tvivel är denna dikt ett alster av en sjukligt
uppjagad fantasi, men den äger en medryckande lidelsefullhet och en styrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0738.html
