Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äktenskapet blev således ej, vad han i sin fantasi utmålat. Det idealiserade Jordens
bondelivet ej heller. Visserligen skriver han i ett brev: »Jag har haft mycket att blomma,
göra. Slåtter, skörd, byggnad, potatisupptagning, linskötsel etc. äro var för sig äm-
nen.» Men de tyckas mycket måttligt hava intresserat honom, och den mesta
tiden ägnade han tydligen åt att författa. Ty det var här han uppgjorde en plan
till ett kolossalarbete, en ny »fuga», som delvis föresvävat honom redan förut.
Enligt ett brev till Atterbom 1821 hade han redan då tänkt att komplettera Mur-
nisverket med »nya vävnader av sagor och diktresor, både på jorden och i him-
X tu’■
IÜ ffl
Skillingsfors och sjön Björklången.
Fotografi. Bruksbyggnaden, där Almquist bodde, längst till höger.
melen», och under Värmlandstiden började han verkligen med Aransis, som skulle
bilda den närmaste fortsättningen till Murnis. Av ett brev från juni 1824 fram-
går, att denna plan då antagit fastare samt även mera gigantiska former. Det
skulle bli en cykel, som »har för sina berättelser ingen annan gräns än världs-
historien, för sina beskrivningar universum. . . Det börjar med natt och kaos så-
som skapelsen, ty det skall måla hela historien från dess början. Murnis och det
andra kommer först mot slutet av alltsammans, likväl icke själva slutet. Utom
känslan av den allmänna planen har jag hittills blott utarbetat de fyra första
pjeserna, vilka heta Skönhetens tårar, Semiramis, Ormus och Ariman samt Derceto.
Prosaiska pjeser (vilka man kallar avhandlingar) skola även, lika organiskt nöd-
vändigt som de poetiska, hava sin plats i det hela.» Genom en annan, ungefär
samtidig, anteckning får man veta, att samlingen skulle kallas Jordens blomma
och att Almquist i denna nu även tänkte inrymma Under sorgens träd, Paradis-
fogeln, Rosaura, Manhem, Amorina, Cypressen och Murnis. Antagligen skulle,
såsom några manuskriptlappar antyda, dessa diktverk föredragas av en »siare»
vid namn Love, och de skulle i olika tavlor skildra hela jordens utvecklingshisto-
ria. Den inledande, korta prosadikten Skönhetens tårar behandlar världens upp-
komst ur Astartes tår. Berättelserna Semiramis och Derceto hava i den nu kända
versionen sammanarbetats till en enda. Alla tre — jämte Ormus och Ariman
samt Under hoppets träd1 — trycktes emellertid först i imperialupplagan 1839, då
1 Tydligen samma lilla prosadikt, som i den ovan citerade anteckningen kallats Under
sorgens träd.
27 I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
