Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teri: »Om bördor finnas i livet, som jag nog tror, så skall du locka
mig att anse dem lätta genom att säga tyngden icke vara tung.» Detta
är ju icke sant, men »vem kunde uthärda nattens mörker, om vi icke
ljöge litet ljus till strålar omkring stjärnorna?» Hur mycket bitter
livserfarenhet döljer sig ej bakom dessa Almquists ord, och dock •—■
hur litet bitter verkar han ej här i denna dröm om en lycka, som
aldrig blev hans!
Araminta May står mitt emellan hans romantiska och hans realis-
tiska berättelser. Men det var tydligt, att han nu ville sluta upp
med fantasiens irrfärder, vända tillbaka till verkligheten och skildra
denna. Det åttonde bandet av Törnrosens bok, med vilket han åter,
efter den treåriga tystnaden, framträdde för allmänheten, har en kort
inledning, Återkomsten. Richard Furumo, som länge varit borta,
uppenbarar sig åter oförmodat på slottet. Under sin bortovaro har
han varit på resor. »Jag hör med nöje — säger herr Hugo — att
du under dina resor som oftast tagit in och gästat hos själva folket. »
»Ej underligt, då jag själv hör dit.» »Och ändå tycker jag, du ej
sällan ger oss tavlor och berättelser ur andra kretsar, dem man bru-
kar kalla högre.» Richard medgiver detta, men lovar att i det föl-
jande komma med skildringar även ur folkets liv och ger åtskilliga
titlar på berättelser, med vilka han tänkte roa herr Hugo. Några
tyckas ej hava kommit längre än till planen, men flera blevo utförda.
I de närmast följande Törnrosböckerna trycktes Kapellet, Skällnora
qvarn och Målaren, och 1839 började Almquist en särskild serie, kal-
lad Folkskrifter, vari han införde Arbetets ära, Grimstahamns nybygge,
Ladugårds-arrendet m. m. Det går an, som också hör till denna
grupp och som enligt Återkomsten skulle ingå i Törnrosens bok, ut-
gavs däremot först såsom ett särskilt arbete.
Såsom inledning till det hela kan man betrakta den i tionde bandet
av Törnrosens bok (1838) införda avhandlingen Svenska fattigdomens
betydelse, som utan tvivel är en bland de mest geniala, som flutit ur
Almquists penna. I denna tar han bland annat upp frågan, varför
den svenska romanlitteraturen är så litet svensk. Visserligen — säger
han med hänsyftning på Fredrika Bremer och fru von Knorring —
»hava vi försök att bringa den husliga romanen på svensk botten.
Vi hava lovvärda Hvardagslif, Cousiner, goda Vänner, trogna Gran-
nar o. m. s. Utan tvivel tar det sig dag från dag. Men utom namnet
på svenska orter tyckes för övrigt ingen röst ur landet själv höras i
dessa arbeten. Skulle man t. ex. giva personerna tyska efternamn
och kalla ställena Halberstadt, Paderborn, Nürnberg, Dresden, så torde
föga mer behöva ändras, för att sammansättningen funne sig likaväl
327
Folkskrif-
ter.
Svenska
fattigdo-
mens be-
tydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
