Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi komma nu till det dystraste kapitlet i Törnrosförfattarens liv:
hans ekonomiska och — därmed sammanhängande — moraliska för-
fall. Tyvärr äro alla punkter ej uppklarade, men genom Hemming-
Sjöbergs skarpsinniga och i huvudsak, åtminstone för mig, bevisande
undersökning kunna de viktigaste dock anses som säkra fakta. Dunk-
last är frågan om hans ekonomi. Att Almquist redan på 1830-talet
hade dåliga affärer, veta vi genom ett brev till Hazelius, men så syn-
nerligen stora kunna skulderna då ej hava varit, enär han ju uppbar
sin rektorslön och säkerligen hade ej så obetydliga inkomster av sitt
författarskap, sina läroböcker och de tretton band av duodesupplagan
av Törnrosens bok, som utkommo 1833—1840; för de senare erhöll
han 10 rdr banko per ark, och för den andra upplagan, varom kon-
trakt uppgjordes 1839, fick han 868 rdr 32 sk. banko. 1840 eller
1841 blev han visserligen av med sin lön som rektor, men hade un-
der de följande tio åren en troligen ej så obetydlig inkomst av sitt
författarskap. Såsom vi sett skrev han nu för brödfödans skull en
mängd ganska voluminösa romaner, och då dessa betalades per ark,
torde han på dem hava fått in åtskilliga tusen riksdaler. Dessutom var
han medarbetare i Aftonbladet, Dagligt Allehanda och Jönköpings-
bladet. I den förra tidningen fick han först betalt per rad, men med
ett garanterat minimibelopp av 1,000 rdr rmt, och i början av 1846 blev
han fast medarbetare mot en lön av 3,000 rdr rmt, varav dock hälften
skulle användas till amortering av hans skulder. Med hänsyn till den
tidens penningvärde voro hans inkomster således ej så obetydliga, som
man kunde föreställa sig. Men Almquist var tydligen trots enkla levnads-
vanor en mycket dålig ekonom, och ställningen blev därför allt sämre.
Antagligen voro skulderna dock icke större, än att han 1843 kunnat,
om han så velat, reglera dem med en detta år gjord vinst. 1841 hade
han nämligen såsom förut nämnt av halvsyskonen inköpt Antuna för
25,000 rdr banko och sålde sedan egendomen 1843 för 30,000. Vinsten
var således 5>OOO rdr banko eller 7,500 rdr rmt. Men i stället att nu
reglera sina egna affärer skänkte han genom ett gåvobrev sina barn
8,000 rdr rmt »jämte kläder, möbler, bohag och andra saker», som
uppräknades i en bilagd förteckning. En dylik »gåva» torde likväl
närmast kunna betraktas såsom ett bedrägeri mot fordringsägarna, ty
det var deras pengar, han skänkte bort. Skulderna voro således kvar,
och då han i början av 1846 inträdde i Aftonbladets redaktion, slöt
han med Hierta och sin halvbror Fridolf den överenskommelsen, att de
skulle använda halva lönen till amortering av skulderna, varemot han
»på heder och tro» förband sig att ej utan deras vetskap och med-
givande sätta sig i några nya skulder — vilken försäkran han, såsom
Almquists
ekonomi.
359
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
