Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyrik och versepik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det första
Köpen-
hamnsup-
pehållet.
några anspelningar på denna tragedi, men den tyckes hava gripit
honom djupt. Därtill kommo misshälligheter inom Aftonbladets re-
daktion, och redan på hösten 1842 hade han utträtt ur denna. Se-
dan hade han under det följande året försökt sig med Liten lefver än,
men då denna tidning av brist på uppmuntran nödgades upphöra,
måste han ånyo börja i Aftonbladet. Därmed trivdes han icke, och
då så skilsmässan tillkom, beslöt han sig för att på sommaren 1844
lämna Stockholm. Han reste först till Södertälje, sedan till Skåne
och slutligen till Köpenhamn. I Skåne — berättar Ljunggren ■—
»tillbragte han någon tid på landet hos en vän, försjunken i djup
melankoli, under vilken hans fiol var hans enda tröst».
Det är ovisst, om han från början ämnat slå sig ned i Köpenhamn,
där han emellertid kom att stanna första gången tre år, från oktober
1844 till våren 1847. Ty före 1843 var han icke »skandinav», och
det var blott så småningom, han fördes in i denna idékrets, som sedan
blev hans förnämsta. Utgångspunkten var — såsom Sylwan i sin
förträffliga biografi framhållit — hans oppositionslusta, hans »rabu-
listeri». Den danska regeringen hade sökt lägga åtskilliga hinder i vä-
gen för Köpenhamns-studenternas resa till Uppsala, och detta var för
Sturzen-Becker en tillräcklig anledning att ställa sig på deras sida.
När de kommit till Stockholm, hälsade Sturzen-Becker dem ock med
en dikt, Nordens förening, införd i Liten lefver än. Redan i denna
förordar han »en Kalmarunion av ärligt slag», men man märker lätt,
att det, som eldat honom, mindre är själva skandinavismen än frihets-
idéerna. Unionen skulle bliva
Ett starkt förbund, som frie män må prisa,
Mot allt, vad töckengråa tidevarv
Ha lämnat oss i olycksaligt arv
Av dumhet, tyranni och orättvisa!
I Stockholm lärde han emellertid känna de danska studenternas le-
dare Carl Ploug, som var redaktör för det nationalliberala organet
Fædrelandet, och med honom överenskom han, att han skulle börja
skriva korrespondenser till den danska tidningen. Sedan han kommit
ned till Skåne, mottog han, på Plougs initiativ, en inbjudan av Skan-
dinavisk Selskab att hålla sex föreläsningar över den nyare svenska
litteraturen. Dessa tyckas hava blivit en fullkomlig succès, och nu
stannade Sturzen-Becker i Köpenhamn, där han (1846) blev redaktör
för den av Fædrelandet utgivna Nordisk Literatur Tidende. Därjämte
skrev han korrespondentartiklar till Aftonbladet. Dessa senare ut-
gåvos 1846 under titel »Hinsidan sundet. Danska epistlar af Orvar
Odd.» Detta hans första Köpenhamnsuppehåll hade ännu icke något
548
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
