Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han verkligen in i studentlivet. Tillsammans med några vänner bildade han en
litterär förening Runa. Medlemmarna togo sig fornnordiska namn ; Strindberg hade
gripits av det då moderna nordiska intresset, stimulerat å ena sidan av Ibsens
och Björnsons nordiska diktning, å den andra av det genom Säve och Richert
framkallade studiet av de nordiska språken — det var just vid denna samma tid
August Strindberg.
Fotografi av C. & I. du Jardin. Stockholm 1879.
Rydbergs språkrensningsiver väcktes. 1
Runa läste Strindberg upp vad han nu
skrev och fick någon kritik och mycken
beundran. Han fullbordade sitt enakts-
skådespel I Rom med motiv ur Thor-
valdsens liv, till vilket han fått idén vid
ett besök i Köpenhamn sommaren 1869;
i Thorvaldsens kamp för att få ägna sig
åt sin konst inlade Strindberg sina egna
tankar på rätten och plikten att ägna
sig åt sin diktning. Brands krav på att
människan helt skall uppgå i sitt kall
går, som Martin Lamm påpekat, igen
här liksom i Fritänkaren. Den obetyd-
liga pjäsen blev spelad på Dramatiska
teatern och rätt välvilligt mottagen, men
Strindberg själv pinades under premiären
ohyggligt av att den i så mycket var
byggd på hans personliga förhållanden,
främst brytningen med fadern, och så-
lunda avslöjade dem för den stora pubh"
ken. Hösten 1870 arbetade han ivrigt
på ett stort skådespel Blotsven, som
skildrade brytningen mellan kristendom
och hedendom och var inspirerat av
Oehlenschlägers Hakon Jarl och av de
isländska sagorna. I ett anfall av miss-
mod brände han emellertid en natt upP
hela dramat, men lät det sedan uppstå i sammanträngd form som en enaktare
Den fredlöse. Bakom motsättningen kristendom — hedendom i dramat ligger, som
Lamm visat, kampen mellan Strindbergs frisinnade Parkerreligion och samhället5’
särskilt faderns, ortodoxa kristendom, alltså i grunden samma motiv som i Fritam
karen. Men som konstverk står Den fredlöse mycket högre. Strindberg har 1
den korthuggna sagastilen funnit en dräkt som passar honom rätt väl. Utom
Oehlenschläger och sagorna ha också Ibsens Hærmændene och Kongsemnerne samt
Björnsons Mellem Slagene givit honom uppslag. Han står nu helt under den norska
och danska litteraturens inflytande, för vilket Dietrichson brutit väg i Sverige. Den
fredlöse spelades hösten 1871 på Dramatiska teatern, men hade ringa framgång; ”ett
aktningsvärt försök, men man har mycket ledsamt när man ser den», förklarar en av
recensenterna. Dramat tilltalade emellertid den för det fornnordiska intresserad6
Karl XV, som lät meddela Strindberg, att han erhöll ett anslag av konungen — det
indrogs dock mycket snart på grund av den kungliga kassans ekonomiska svårigheter’
Under denna Uppsalatid hade Strindberg emellertid — utom den fornnordisk^
litteraturen — läst några böcker, som på honom gjort ett mycket starkt intryc ’
IOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
