Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herman Quidings Slutlikvid med Sveriges lag, Henry George, Las-
salle, Saint-Simon, den franske socialisten, och ryssen Tjernysjevskis
socialistiska roman Vad skall man göra?, av vilken han mycket starkt
gripes. Även umgänget med ryska revolutionära emigranter, av vilka
det vimlade i Schweiz, ver-
kade i samma riktning. I
flera uppsatser, delvis sam-
lade i ett par häften Likt
°ch olikt, utvecklar han teo-
retiskt denna rousseauanskt
socialistiska kultur- och sam-
hällskritik. Skönlitterär ge-
stalt få hans tankar i den
1885 utgivna novellsamlin-
gen Utopier i verkligheten.
1 den första novellen, Ny-
byggnad, skildrar han de
svårigheter, som de ekono-
miska förhållandena i det
moderna samhället uppresa
mot äktenskapet, men i slu-
tet löses allt så lätt genom
det socialistiska idealsam-
hället, förverkligat i »falan-
stären» efter Fouriers re-
August Strindberg.
Fotografi av Otto. Paris 1884.
CePt- Strindbergs socialism
ar en romantiskt utopisk so-
C’alism med naturlivet som
mål, fjärran från den Marx’ska industriarbetarsocialismen. Återfall be-
mttar om det lyckliga liv f. d. medicine doktorn Paul Petrovitsch för
s°m rosenodlare i Ouchy. Men hans lycka är icke utan skuggor, ty
varken han eller hans hustru ha helt kunnat befria sig från de föreställ-
n*ngar, som samhället tidigare inpräglat i dem, och detta vållar kon-
flikter emellan dem; hustrun vill att deras barn skall döpas fastän de
båda frigjort sig från kristendomen, och Paul ger motvilligt efter — det
återspeglar direkt en tilldragelse i Strindbergs eget familjeliv. Också i
■ °mngångarnätter hade sådana »återfall8, sådana kvarlevande stämnings-
varden från teoretiskt övervunna ståndpunkter fått uttryck. I Sam-
vetsl<val vänder Strindberg sig mot kriget som en produkt av de nu-
P|lranc*e samhällsförhållandena. Under kriget 1870 har löjtnant von
e|chroden blivit tvungen att låta arkebusera några fransmän — arke-
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
