Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nittiotalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Selma Lagerlöf 1914, Tor Hedberg och Albert Engström 1922, Bo
Bergman 1925.
En stor svaghet hos åttiotalet hade varit att det icke ägt något
eget litterärt organ, där det fritt kunnat föra fram sina idéer. Nittio-
talet fick däremot redan från 1892 en egen tidskrift, den av Karl
Wåhlin grundade Ord och Bild, där dess litterära och konstnärliga
strävanden klart återspeglades. Det mötte icke heller längre samma
svårigheter som under åttiotalet att få recensioner och artiklar place-
rade i pressen — Levertin och Hjalmar Söderberg skrevo sålunda
under nittiotalets förra del rätt mycket i Dagens Nyheter —, men
ändå framstod som målet att till organ få en daglig tidning. Det
förverkligades 1897, då Svenska Dagbladet inköptes. Levertin och
Tor Hedberg skötte dess litterära och konstnärliga avdelning, och
kring tidningen samlades de förnämsta av nittiotalets krafter. För
den svenska tidningspressens kulturella utveckling fick tidningen en
epokgörande betydelse.
Att uppdraga lika klara allmänt karakteriserande linjer för nittiota- Slutord,
lets diktning som för åttiotalets är icke möjligt. Till själva dess vä-
sen hörde att personligheterna skulle få utveckla sig fritt i dikten,
°eh därför framträda också de individuella olikheterna mycket starkt.
Biet gemensamma ligger huvudsakligen i frigörelsen från åttiotalets verk-
1’ghetsbundenhet och tendensdiktning, alltså i de mer negativa sidorna,
,11edan diktningens egentliga värden gestalta sig olika allt efter de in-
dividuella lynnena. Att söka några verkligt innehållsrika karakteristi-
ker som skulle innefatta så olika författare som Heidenstam och Selma
Lagerlöf, Fröding och Levertin, Per Hallström och Karlfeldt är få-
föngt. Men nittiotalets betydelse ligger just i att det kan uppvisa en
sadan rad betydande diktarindividualiteter som knappast någon före-
gående period i den svenska litteraturens historia.
Och fortfarande stå dessa nittiotalsdiktare som de främsta person-
ligheterna i den moderna svenska litteraturen. Om också världsåskåd-
n’Ogen och tidstankarna sedan sekelskiftet och i synnerhet sedan
världskriget i åtskilligt förändrats, så ha de icke i dikten fått uttryck,
S0[u kunnat skjuta nittiotalsdiktarnas verk i bakgrunden.
287
Pil !
.:"t 0:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
