Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 INDIANER OCH HVITA
palmbladen bättre passa för fyrkantiga hyddor, under det att
pilgräsen och vassen bättre lämpa sig att bygga runda hyddor
af. Det synes mig därför ej vara säkert, att runda hyddor
äro primitivare än fyrkantiga eller tvärtom. Tillgången på
ett lämpligt material spelar här den största rollen.
Söder om S:a Cruz-gränsen finnas inga parflikbladiga
palmer och likväl bygga chiriguano och chané fyrkantiga
hyddor. Säkerligen äro dessa indianer invandrade till de
områden, där de nu bo, från trakter, där parflikbladiga
palmer växa.
Yuracårehyddorna imponerade på mig genom sin
rymlighet. Det hade de inte gjort, om jag kommit till dem från
chacobo eller från brasilianska indianer. Man behöfver blott
bläddra i Koch-Gränbergs storartade arbete »Zwei Jahre unter
den Indianern» för att se, att det finnes i Brasilien indianer,
som bo riktigt fint, mycket bättre än flertalet hvita.
Kommer man däremot som vi från El Gran Chaco, undrar man
verkligen, hvarför stammar, hvilka stå på ganska likartade
utvecklingsstadier, ha så olika anspråk på bostäder. Hos
ashluslay, choroti och mataco nöjer sig ofta en hel familj
med en liten usel hydda, där man inte kan stå rak och där
det ofta regnar in. Chacoindianerna äro likväl industriellt fullt
lika långt komna som yuracäåre, så att man ej kan säga, att de
kulturellt stå lägre än dessa. De flesta af dem flytta visserligen
oftare än yuracåre, men många platser i närheten af deras brunnar,
äro likväl tack vare vattenbristen nästan alltid bebodda.
De i många afseende högt stående quichua- och
aymaraindianerna på den andinska högslätten nöja sig oftast med
synnerligen usla hyddor. Säkerligen sammanhänger detta
med kylan i fjällen. I en liten, trång hydda, full af människor,
som ligga vid en rökig eldstad, är det varmt och skönt, när
stormen hviner i fjällen. I urskogen behöfs det luft och svalka.
Det var helt hemtrefligt i Aguirres hydda. Kvinnorna
höllo snyggt och fint. Ingen annan ohyra än kakelackorna
störde trefnaden, såvida man inte äfven räknar dit moskiterna,
hvilka i yuracåreland äro öfvermåttan svåra. Det måitte till
och med indianerna tycka, ty de använda som nämndt
moskitonät, »mituäpta», af barktyg eller numera äfven af tyg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
