Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOS YURACAREINDIANERNA 67
Ornamenten på flöjten (bild 42 c) kallas »tåmusi» och
föreställer en fisk, midtornamentet (bild 42 b) kallas »pirissi» och
är enligt Aguirre en orm. Ett liknande ornament har
skallerormen på ryggen och det synes mig möjligt, att de här
sökt att imitera naturen. ÖOrmen har återgifvits genom en
för densamma karaktäristisk teckning, på samma
sätt som en chorotikvinna tecknade en choroti genom
att blott återgifva tatueringen.
På detta sätt hämta yuracåre ett geometriskt
ornament direkt ur naturen. Det geometriska
ornamentet erhålles ej genom stilisering af den
realistiskt tecknade ormen, utan genom kopiering
af en detalj på densamma. Inaturen finnas många
enkla ornament, som naturfolken kunna kopiera.
Det är icke på något sätt mera egendomligt,
att de iakttaga dessa, än att de observera de
ornament, som uppkomma genom tekniken vid
korgflätningen.
Jag har redan framhållit, att barktyg ej träffas
söder om S:a Cruz-gränsen. Här hos yuracåre
är tillverkning af dylikt .tyg en viktig industri.
Bastlagret af en Maclura flås i stora stycken,
hvilka utbultas med träklubbor (bild 43) till tyg. ,, Bild 41 7
Detta användes sedan till skjortor för män, kvin- potö», af ben
nor och barn, bärband, påsar, moskiteros, vaggor för
kammtill
é 5 verkning.
Yuram. m. Korgar tillverkas af flera typer, af hvilka ”cire. i/
ett par äro här återgifna.
Synnerligen intressant är yuracåindianernas spinnapparat
(bild 12 och 44). Den är, hvad jag vet, af en ny typ.
De hvita påstå, att yuracåre äro lata, när de arbeta åt
dem. Åt sig själfva arbeta de fullt tillräckligt för att äta och
bo bra, för att kläda och pryda sig. Mer kan man ej
fordra af dem. De äro lyckliga att lefva helt få i ett land,
där marken utan alltför mycket arbete ger rika skördar och
där ingen är tjänare. De ha ingen anledning att afundas de
många hvita, som kämpa från morgon till kväll för att inte
1 Indianlif, sid. 120.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
