Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. 1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därom: man antog det vara någon brahminsk mysticism; så var
det äfven, men af helt annan art än man förmodade. Det var
troligen en underrättelse att hålla sig färdig till den heliga
striden. Utbrottet bestämdes till en dag i Augusti månad; man visste
att enkedrottningen då borde hafva lemnat England. Alla lägren
skulle samtidigt resa sig och nedsabla de oförberedde hvite, unge
och gamle, män och qvinnor, utan åtskillnad. Hade truppens
otålighet kunnat tyglas och resningen således skett på en och
samma dag öfver hela landet, skulle Indien troligen varit för
England förloradt. Lyckligtvis var ifren allt för stor, otidiga
försök väckte regeringen ur sin slummer och räddade åtminstone
Calcutta ... I Meerut deremot, tog saken en annan och bedröflig
vändning. Meerut, nordost om Delhi, är norra Indiens största
militär-station. Här lågo ett engelskt rytteri-regemente, 6
gardes-dragonerne, samt det 60:e kongl. skarpskytte-regementet, 2
batterier engelskt ridande artilleri, 3 infödde rytteri och 11
sepoys-regementer. General Hewitt förde befälet. Det var på denna
betydliga styrka, nära Delhis portar, som uppviglarne egentligen
lagt an. Ett rykte spreds i lägret, att malda koben voro blandade i
mjölet, detta troddes och väckte en liflig oro; nu tillkom
patronpapperet; jäsningen blev betänklig. Några nya patroner funnos
visserligen ej här, men misstron, en gång väckt, känner inga
gränser. Afven det gamla papperet, sade man är tillverkadt i
England och bestruket med något otyg, som tvingar till affall. En
gammal spådom förutsade det engelska väldets fall, efter 100 års
tillvaro. Man påminde om att jemnt 100 år nu voro förflutna,
sedan slaget vid Plassey. Afven detta slog an. Det höjde modet.
Generalen beslöt i tid qväsa motståndsandan. Det 3:dje
bengaliska rytteri-regementet befalldes utrycka till målskjutning. 85
man nekade då att begagna patronerne. Karlarne fängslades;
krigsrätten dömde dem till utstrykning och 6 års allmänt arbete, i
jern. Hela fördelningen uppställdes, européerne med
skarplad-dade kanoner och gevär. De dömde framfördes, domen upplästes;
de brottslige anropade förgäfves sina kamrater om hjelp; intet
finger rördes; uniformen aftogs dem, jernen pålades, och de
af-fördes till det närbelägna tukthuset. Generalen ansåg sig hafva
segrat, så var det dock ej. Tvärtom. Dagen derpå, den 11 Maj, en
Söndag, var bestämd till utbrottet. Under det de engelske
trup-perne bevistade eftermiddags-gudstjensten, skulle de öfverfallas
och nedgöras, sedan borde alla hvita mördas. Planen var väl
anlagd, och hölls så hemlig, att om man blott förmått styra
otåligheten några minuter längre, skulle troligen ingen enda
152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
