Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jenkinska. Denna använder sig av ett helt nytt
tillvägagångssätt för att sönderdela bilden i dess element,
ett sätt som varken fordrar någon genomskinlig bild
eller någon extra ljuskälla på avsändningsstationen.
Denna metod grundar sig därpå, att det strålknippe,
som utgår från föremålets punkter vid vanlig
fotografering och genom objektivet avbildar desamma, kan fås
att gå från punkt till punkt över bilden, om man
genom ett prisma med en kontinuerligt variabel brytande
vinkel, placerat framför objektivet, kan få detta
strålknippe att röra sig upp och ned över föremålet och
samtidigt medelst ett annat dylikt prisma kan få det upp
och ned gående strålknippet att röra sig fram och
tillbaka tvärs över bilden.
Detta har nu Jenkins möjliggjort genom sina
prismatiska ringar eller skivor. Fig. 7 visar en bild av en
sådan ring, och på fig. 2 synes huru fyra av dem
kombineras för att åstadkomma, dels att den av dem
egentligen meddelade cirkelrörelsen bliver rätlinig och dels
att den uppkommande färgspridningen skall försvinna.
Det ena paret ringar åstadkommer att strålknippet med
en viss hastighet, lämpad efter den
bildsändningshastighet som önskas, far över bilden i ena riktningen och det
andra paret åstadkommer genom en flerdubbelt större
hastighet den rastertäthet som önskas, eller med andra
ord, bildkvaliteten. Om nu exempelvis överföring av
kinematografbilder önskas med en hastighet av 20 bilder
per sekund och ett linjeraster av 100 streck per tum (en
filmbild är just en tum bred), så behöver det
strålknippe, som överfar bilden tvärs över, endast gå en gång över
på 1/20 sekund, under det att det knippe, som går upp
och ned, eller rättare sagt endast uppifrån och ned, då
den motsatta rörelsens tid på grund av den prismatiska
ringens konstruktion kan försummas, måste passera
varje bild 100 gånger eller göra 2 000 linjer per
sekund. Detta motsvarar ett varvantal av den prismatiska
ringen av samma siffra, men kan undgås genom att
exempelvis uppdela ringens periferi på flera prismor
i stället för på ett enda.
Jenkins metod synes, vad beträffar bildtelegrafering,
ha kommit över experimentstadiet och har tagits om
hand av General Electric Company. Ifråga om
realiserandet av den höga hastighet som här ovan nämnts
och som är behövlig för fjärrseendet pågår emellertid
ännu experimentarbetet. Som exempel på en bild som
är sänd med detta system får fig. 1 med ett porträtt av
den bekante, nyligen avlidne politikern Bryan tjäna.
Enligt senaste underrättelser från Jenkins av i maj
1925 har han genom att utbyta den snabbast gående
prismatiska ringen mot en linsskiva åstadkommit den
nödvändiga snabbheten; av ordalagen att döma äro dock
resultaten ännu rätt ljussvaga. Han påstår sig för ett
pris av 150 dollars kunna leverera dylika
mottagningsmaskiner, när han fått dem riktigt utexperimenterade,
och för ytterligare 100 dollars kan man få dem
utrustade med anordningar för samtidig ljudöverföring.
Denna senare åstaclkommes så, att den från radiostationen
utgående bärvågen moduleras med en högfrekvent ström
över 60 000 perioder, bärande bilderna, och med den
vanliga lågfrekventa, bärande ljudet. Genom en
superheterodyne-mottagare filtreras sedan vardera slaget
ut för sig, utan att någon ömsesidig störning uppstår.
Försök härmed pågå.
Även färgbilder hava numera sänts, enligt Western
Electrics metoder. Detta tillgick helt enkelt så, att det
linjeraster, i vilken bilden på cylindern uppdelades,
lades på olika sätt på var och en av de tre delbilderna, av
vilken en färgbild efter trefärgsförfarandena består.
Då den ena bilden exempelvis sändes så, att den som
vanligt ligger upprullad på cylindern med den ena av
sina kanter parallellt med cylinderaxeln, så kopierades
den ena av de båda övriga på cylinderfilmen så, att dess
ena kant kom att bilda 60° vinkel med cylinderaxeln
och alltså dess linjeraster kom att ligga vridet 60°
relativt den första bildens. Den tredje bildens lades nu
så, att dess raster kom att bilda 60° vinkel åt andra
hållet med den första bildens, och alltså bildytan på
den färdiga bilden kom att täckas av liksidiga trianglar
i alla tre färgerna. En bild av denna typ är förövrigt
utställd på den senaste stora fotografiska utställningen
i London, — Royal Photographic Society’s 70:de.
Som en slutlig sammanfattning skulle jag vilja säga,
att det synes mig mycket sannolikt att vi, troligen
inom de närmaste fem åren, komma att få se både en och
flera slutgiltiga lösningar, såväl av problemet elektrisk
bildsändning som av dess utvecklingsform, det
elektriska fjärrseendet.
Axel Waldner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
