Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rörelserna i luftlagren. Laboratoriet borde helst anslutas till
K. tekniska högskolan.
Kommerserådet A. Enström: Den elektriska
maskinen var en gång lika ny som flygmaskinen nu. Tack
vare tilkomsten av forskningslaboratorier och en
förstklassig ingenjörsutbildning ha vi nu elektroteknisk
industri som icke utan skäl betraktas som en av
grundpelarna i landets näringsliv. På samma sätt böra vi
kunna tillkämpa oss en självständig ställning inom
flygtekniken. När det gäller automobilerna ha vi
försuttit tillfället och det kommer att gå på samma sätt
med flygmaskinerna, om vi icke i tid sörja för en
speciell ingenjörsutbildning på området.
Professor H. Pleijel, K. tekniska högskolans rektor,
framhöll, att högskolan år efter år begärt medel till
en flygprofessur, de sista åren även till ett
aerodynamiskt laboratorium.
II. Driftserfarenheter från den svenska
statsunderstödda lufttrafiken 1925.
Föredrag av kapten C. Florman.
Ab. Aerotransport hade, sade kapten Florman, ännu
drivit alldeles för litet lufttrafik för att kunna göra
anspråk på att sitta inne med någon grundlig
erfarenhet på området. Dessutom hade trafiken i synnerhet i
Malmö måst arbeta under mycket primitiva
förhållanden utan hangarer för de stora maskinerna, utan
tillräckligt utvecklad radiotjänst och med en personal, som
till stor del måste drillas in i skötseln av
flygmaterielen. Fastän det första, relativt blygsamma försöket på
lufttrafikområdet lyckats ganska bra, vore talaren
därför övertygad om, att årets trafik skulle framvisa ännu
bättre resultat.
Föredragshållaren redogjorde därpå för linjenätet
och den flygmateriel, som bolaget använt i trafiken, de
stora, 3-motoriga 600 hkr metallmaskinerna på linjen
Malmö—Hamburg—Amsterdam och de mindre,
enmotoriga 200 hkr metallmaskinerna på övriga linjer.
Den stora maskintypen, byggd hos Ab. Flygindustri i
Limhamn, var, när den antogs, ännu ej prövad i trafik,
men bolaget hade funnit den så lovande i fråga om
allmän konstruktion och flygegenskaper, att det ej tvekat
att gå in för typen. Man hade också fått de bästa
erfarenheter av typen, vilken -— sedan några
obetydliga »barnsjukdomar» blivit övervunna — skött sig
storartat under den påfrestande säsongen, då
maskinerna till följd av bristen på tillräckligt stor hangar
i Malmö måste stå ute dag och natt, vilket
naturligtvis försvårade skötseln av materielen. Maskinen hade
därvid visat sig fullständigt okänslig för
klimatväxlingar. Bolaget hade funnit fördelarna hos de helt
metalltäckta maskinerna så stora, att det knappast kunde
tänka sig möjligheten av att återgå till maskiner med
tyg- eller fanérbeklädnad. Denna fördel torde enligt
talarens åsikt för en fältflygavdelning komma att
träda ännu skarpare i dagen, särskilt när det gällde
stora maskiner, för vilka det vore ytterligt svårt att
släpa med sig tält. Ur driftsynpunkt hade maskinen
visat sig mycket lätt att kontrollera in i de minsta
detaljer, vilket naturligtvis bidroge att göra den säker.
Passagerarna hade haft enstämmiga lovord om
maskinernas lugna gång i svårt väder. Fördelarna av att
maskinen kunde flyga med en motor ur funktion hade
visat sig vara oskattbara. Det hade hänt, att maskinen
flugits ända till 2 timmar på två motorer för att
komma fram till målet, trots att en motor krånglat.
Föredragshållaren visade sedan en serie bilder, som
åskådliggjorde de av bolaget använda maskinernas
oerhörda styrka vid en störtning eller en misslyckad
landning. »Denna erfarenhet ha vi», sade kapten Florman,
»till största delen fått lov att hämta från annat håll,
då vi själva ej haft några missöden att tala om.» De
mest talande bilderna voro tagna i Hälsingfors, där
en sjömaskin av den enmotoriga typen nödlandat på
en gata, och från en skog i Tyskland, där en
landmaskin av samma typ hamnat under mycket
försvårande omständigheter. I intet fall hade någon
passagerare fått annat än ett par obetydliga skråmor.
»Sannolikheten för, att man med våra tremotoriga
maskiner skall komma ned på något mindre trevligt sätt»,
framhöll talaren, »är ytterligt liten, och även om det
skulle hända något ledsamt i den vägen, så har man
-— som herrarna ha sett av bilderna -— stora utsikter
att komma helskinnad från affären. Därför faller det
mig aldrig in att taga tåget, när jag kan använda
våra flygmaskiner.»
Kapten Florman poängterade därpå vikten av
förstklassig radiotjänst och framförde önskemål om en del
förbättringar i denna för bolagets räkning. Särskilt
vore, radiopejling önskvärd för sommarflygning och
absolut nödvändig för vinterflygning. Talaren
framförde också nödvändigheten av förbättrad
väderlekstjänst för lufttrafiken.
Om personalen hade talaren många berömmande ord
att säga. Särskilt hade fogarna på kontinentlinjen
visat sig stå fullt på höjden av de allra skickligaste
utlänningarna. I samband med personalfrågan påpekades,
att bolaget måst träna upp en mekanikerstam och
påpekade, att här i landet av militära skäl måste skapas
ett stort antal flygfackkunnigt folk. Det civila
flygväsendets uppgift och betydelse som ackumulator för
flygteknisk reservpersonal att taga till vid
mobilisering: vore viktigare, än man kanske i allmänhet
föreställer sig, ty en krigsmaskin, som ej finge god
skötsel, ginge ej många timmar. Denna omständighet borde
ej glömmas bort, när man söker bedöma lufttrafikens
värde.
Ifråga om de ekonomiska erfarenheterna från
trafiken påpekade kapten Flormån de stora maskinernas
förmåga att ingiva förtroende och därigenom skapa
passagerarefrekvens och framhöll betydelsen av, att
vår lufttrafik liksom järnvägstrafiken gjordes i största
möjliga mån genomgående, så att passagerarna sluppe
byta maskin under resan.
Efter att ha berört driftkostnadsfrågan avslutade
talaren sitt föredrag med en förhoppning, att den
svenska lufttrafiken skulle få det stöd den behövde
under sin utveckling. Vi måste arbeta oavlåtligt på
flygväsendets utveckling, både vetenskapligt och
ekonomiskt. Lufttrafiken hade utom ekonomiskt värde
även ett ideellt sådant: den lärde folk att färdas i
luften. Om varje svensk hade färdats många gånger i
flygmaskin, så skulle det säkerligen ej möta några
svårigheter att få de för flygvetenskapens utveckling i
landet nödvändiga anslagen.
Diskussion.
Landshövding Sv. Lübeck (konferensens ordförande)
gav en eloge åt bröderna Florman och deras bolag för
den betydelsefulla insats de gjort för svensk
trafikflygning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0055.html
