- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiofjärde årgången, 1926 /
55

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

härför, dvs licensomkostnader och omkostnader för
sådana verktyg och inrättningar, som, om byggandet av
den valda motortypen nedlägges, bliva värdelösa. Skulle
industrin belastas med dessa omkostnader och tvingas
avamortera dem på normalt sätt, skulle den ej kunna
leverera motorer till konkurrenskraftiga priser. Om
emellertid en uppoffring göres för att täcka dessa
kostnader, så föreligga de allra bästa förutsättningar för,
att vi här i Sverige skola kunna tillverka flygmotorer
av minst lika hög, kanhända högre, kvalitet än de
utländska, och vi hava även förutsättningar för att så
småningom utveckla tillverkningen till en självständig
svensk kvalitetsindustri.

Hr Egnell framhöll den stora betydelsen av att vårt
flygförsvar får en enhetlig materiel, som på ett billigt
och tillfredsställande sätt kan underhållas och
bibehållas vid full effektivitet. Man måste från början söka
standardisera flygmaterielen. Härigenom kommer
besparingar att göras och effektiviteten av flygvapnet
att ökas.

Föredraget slutade med följande sammanfattning:

En tillverkning av flygmotorer i Sverige har stora
naturliga förutsättningar, och det förefinnes utsikt till
att så småningom kunna utveckla denna tillverkning
till en självständig svensk industri av högsta kvalitet.
Det relativt ringa behovet av flygmotorer och de
begränsade avsättningsmöjligheterna gör, att de med
fabrikationens startande förbundna engångskostnaderna
ej kunna bäras av tillverkaren, om han skall leverera
motorerna till konkurrenskraftiga priser. Därför måste
under en eller annan form en uppoffring göras för
täckande av dessa engångskostnader, vilka emellertid ej
äro av den storhetsordningen, att de i detta
sammanhang kunna vara avskräckande. Ett flygförsvar måste
för att vara effektivt baseras på en inhemsk
tillverkning av flygmateriel. De pengar, som nedläggas på
ett flygförsvar, innan den inhemska fabrikationen är
ordnad, lämna mycket liten valuta. Det är därför
förenat med god ekonomi att göra de erforderliga
uppoffringarna och snarast starta en svensk
flygmotortillverkning.

Diskussion.



Prof. Hubendick underströk betydelsen av att man
verkligen kom igång med inhemsk
flygmaterieltillverkning. Man kunde visserligen hysa betänkligheter i vissa
hänseenden, men om man närmare studerade
flygmaterielteknikens nuvarande läge, torde skäl icke kunna
anses föreligga för ett vidare uppskov av denna fråga,
som är av en sådan betydelse för flygväsendet.

Direktör A. Florman underströk betydelsen av att en
flygmotorfabrik igångsattes. Detta skulle ha stor
betydelse för Limhamnsfabriken.

Direktör C. Schmidt, Pentaverken, Skövde, uttryckte
sin förhoppning om, att frågan om tillverkningen skulle
komma att leda till ett positivt förslag som även
realiserades.

Greve Cl. von Rosen underströk också betydelsen av
att man nu gick till verklig handling och yrkade på, att
man skulle enas om ett beslut, som i framtiden kunde
leda till praktiskt resultat.

Tyska patentverkets bibliotek.



Uti senaste häftet av »Arkiv för patent-,
mönster- och varumärkesskydd» har t. f. bibliotekarien i
Patent-och registreringsverket, bergsing. D. G. Sjöquist
redogjort för några erfarenheter från en av honom nyligen
företagen studieresa på kontinenten till utländska
patentverk. För svenska intresserade torde särskilt vad
förf. har att säga om det tyska patentverkets bibliotek
vara av värde. Vi tillåta oss därför återge detta parti.

*



I Berlin blev jag av chefen för tyska patentverkets
bibliotek, dr Hoppe, mottagen på det mest
förekommande sätt. Han gav mig först en inblick i sin
avdelnings organisation och arbetssätt samt uppdrog
därefter åt en tjänsteman att förevisa bibliotekets samtliga
lokaler och giva de ytterligare upplysningar jag kunde
önska.

Föratom chefen består personalen av tre
byråtjänstemän och fyra kanslitjänstemän samt fem vaktmästare
och tre bokbindare, av vilka en jämväl har att genom
inklistring komplettera bokkatalogen. Biblioteket är
öppet varje afton mellan 6—9, vilket givetvis innebär
en rätt tyngande arbetsbörda. Tyska patentverket har,
i likhet med vårt, det inhemska patentskriftsmaterialet
uppdelat i tre samlingar, dels en kronologisk, dels en
i läsehallen befintlig gruppindelad, vilken förvaras i
fack och är föremål för en säregen häftning på lös
klotkant, samt dels granskarnas gruppindelade lösa
material. Arbetet med förskjutning av läsehallens
gruppindelade samling alltefter tillväxten sker
kvartalsvis och är rätt omständligt. Detta beror på den
starka tillväxten men även på systemet, vilket icke
torde vara så bekvämt som det i vårt patentverk
tillämpade med band och låsta pärmar för komplettering,
vilket visat sig händigt och tillförlitligt. Stöld ur
tyska patentverkets gruppsamling förekommer ej så
sällan, särskilt på områden med större allmänt
intresse, såsom radio etc. Tyska patentverket har ej heller
denna samling stämplad såsom fallet är hos oss, där
tillgrepp ur gruppsamlingen är mycket sällsynt, under
det att den ostämplade kronologiska samlingen oftare
är utsatt därför.

För avskrifter har man i det tyska patentverket en
särskild sal med skrivmaskiner, dit de utlagda
ansökningarna eller annan litteratur av en där placerad
tjänsteman mot dennes kvitto rekvireras från
biblioteket. Antalet skrivmaskiner utgör omkring femtio och
frekvensen är stor; endast fyra eller fem maskiner voro
vid mitt besök lediga.

Granskarnas lån kvitteras å särskilda formulär i
form av kort, vilka förvaras i ett slags kortregister,
där varje granskare har sitt särskilda konto.

Granskarna ha hos sig s. k. handbibliotek
(»Haltbüchereien»). Dessas böcker föras å särskilda konton
och måste kvitteras av granskaren, som ansvarar för
desamma. Regelbundet återkommande revidering av
dessa boksamlingar företagas.

Till biblioteket hör också reseberättelsesamlingen,
vilken är av betydande omfång. Det förklarades vara
vanligt, att granskare, dels då fall av invecklad teknisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1926/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free