- Project Runeberg -  Livets irrgångar /
13

(1934) [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIVETS IRRGÅNGAR ii

kindgropar var det åtminstone inte likt någon annans,
och håret — ett sådant hår hade ingen flicka i hela
Stockholm, det visste hon då, så egendomligt i färgen
— »gyllenrött» hette det visst i böckerna —, så rent
av onaturligt rikt och frodigt, och det var också alla
kamraternas förtjusning att gräva i det, dyka in i det
med hela händerna, låta det forsa ner och svepa in sig
i det som i en kappa. Det kallade de att drunkna i
Röda havet. Och så hade det en sådan egendomlig
doft; en av flickorna påstod, att det luktade sandelträ.
Något exotiskt måste det naturligtvis vara, ty Yvonnes
hår, det var något extraordinärt liksom hela hon...

Yvonne hade emellertid sina mörka stunder av
självprövning och självförnedring, då hon tyckte, att håret
var det enda extraordinära hos henne och att hon för
övrigt alls inte var något annat än en dum unge som
alla de andra, rakt inte vidare begåvad eller
märkvärdig, och hon kunde då rakt inte begripa, varför just
hon skulle vara förutbestämd till att genomgå så
sällsamma öden. Men det var väl så, efter alla voro så
övertygade om det, och hon hade naturligtvis ingenting
annat att göra än att sitta och vänta på dessa
undantagsöden.

De läto vänta på sig. Hennes liv i hemmet och
skolan var egentligen, om hon skulle vara uppriktig mot
sig själv, ganska jämnstruket. Hemma hade hon,
förstås, betydligt tråkigare än de andra kamraterna hade
i sina hem. Men en fördel hade hon framför dem:
ingen av dem fick gå så ofta på teatern som hon, ibland
till och med fyra, fem. kvällar i veckan! Det gick så
långt, att hennes lärarinnor, i synnerhet innan hon var
utväxt, förfasade sig över, att fadern lät sitt barn
komma så sent i säng om kvällarna, och ämnade tillställa
honom en protest, men på Yvonnes enträgna böner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/irrgang/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free