- Project Runeberg -  Livets irrgångar /
38

(1934) [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Tredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38 ERNST LUNDQUIST

Vang ansågs lämpligt för henne, naturligtvis måste
vara ett riktigt litet helvete, kanske långt värre än den
tvångs- och förbättringsanstalt, där hon nu
framsläpade sina dagar. Hon beslöt därför att om möjligt
förekomma farbror Pontus och på egen hand i
hemlighet skaffa sig en guvernantplats någonstädes långt
bort ifrån V—stad, och då skulle farbror nog ge
sitt samtycke i glädjen över att bli av med henne
och slippa allt besvär med skriverier och
förfrågningar.

Hon skrev till sina f. d." lärarinnor i Stockholm och
bad dem om rekommendationer, men fick till svar,
att då hon slutat skolan i förtid — varöver
föreståndarinnan blivit mycket stött —och dessutom aldrig
veterligen ens gjort något försök att undervisa barn,
kunde något sådant förord ej lämnas. Hon tappade ej
modet för det, besvarade annonser till höger och vänster,
annonserade själv i huvudstadstidningar, men fick
aldrig några svar, antagligen emedan hon ej kunde
erbjuda några referenser. Vintern gick under dessa
fåfänga försök, som dock gåvo en viss spänning åt
vardagslivet. Ibland var hon modfälld och rentav
förtvivlad, men hon tröstade sig alltid med, att ej heller
farbror Pontus tycktes ha någon framgång i sina
bemödanden. Han skulle inte få placera henne efter sitt
gottfinnande, det hade hon föresatt sig. Och om han
ändå hann före henne och verkligen lyckades
spåra upp en tillräckligt obehaglig straffanstalt
åt henne, innan hennes egna spaningar krönts med
framgång, så hade hon ju alltid den utvägen att
rymma.

Frampå våren började farbror Pontus tala om, att
han tyckte Yvonne såg blek ut och inte hade samma
goda aptit som vanligt. Yvonne trodde först, att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/irrgang/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free