- Project Runeberg -  Livets irrgångar /
121

(1934) [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Tionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIVETS IRRGÅNGAR iOi

Och det var med skadeglädje hon tänkte på, att han
alltjämt fick gå där och vänta förgäves.

Hade hon då rakt intet värde för honom för sin egen
skull? Han hade ju påstått förr, att han höll henne
kär, att hon rådde om honom hel och hållen. Skulle
han inte med lämpliga medel kunna föras tillbaka till
den ståndpunkten? Bland sina närmaste
umgängesvänner i österhamn hade hon nyligen sett ett
intressant fall, då en svalnande, ja, rent av grovt otrogen
äkta man lockats tillbaka till sin hustru genom
svartsjuka. Men damen ifråga hade ju med ett cyniskt
skratt förklarat, att det inte var nog med ogrundad
svartsjuka, man måste, för att kuren skulle hjälpa, ta
steget fullt ut och lyckliggöra en älskare mittför
mannens näsa.

Om hon skulle försöka med löjtnant Lindeborg? Han
hade uppvaktat henne så träget under den sista
månaden och var ju en tillräckligt farlig karl för att Tor
ej helt och hållet skulle kunna räkna honom bland
de betydelselösa nollorna. Han såg bra ut, var skicklig
ryttare och dansör och hade namn om sig att ha dålig
karaktär. Om hon uppmuntrade honom, skulle det
kanske skrämma upp Tor ur hans myndiga
besittare-lugn.

Sorgeåret var slut, och under den därpå följande
vintern deltog Yvonne ivrigare än någonsin i den lilla
stadens sällskapsliv. En tid såg man löjtnant
Lindeborg överallt vid hennes sida, under skogsritter, på
promenader, i skidbacken och på skridskoklubbens
bana. Men Yvonne fann snart honom och hela
intrigen motbjudande. Mellan henne och den kallhjärtade,
uteslutande på materiell njutning begivne unge
mannen var det ingen resonans, det fanns ingenting hos
honom som kunde vara en mildrande omständighet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/irrgang/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free