- Project Runeberg -  Livets irrgångar /
183

(1934) [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LIVETS IRRGx\NGAR i67

Den halvt omedvetna ömhet Gunnar hyste för sin
mor var av en mera sporadisk, nyckfullt
uppflammande natur. Långa tider, i synnerhet under
gossåren, kunde han nästan glömma bort att hon fanns
till, och hon gjorde ju också själv allt för att hålla sig
på avstånd och komma omgivningen att förbise
hennes tillvaro. Men då han kom i brytningsperioden vid
femtonårsåldern och hans intresse för allt vad som låg
utanför och över skolämnena blossade upp med
bråd-mogen nitälskan, upptäckte han, att det fanns vissa
saker, som han kunde diskutera mycket lättare med
henne än med fadern. Hon hade läst mycket mera,
sett mera av världen och kunde smidigare sätta sig in
i hans tankegång. Då Yvonne märkte, att han sökte
hennes sällskap för att ha någon att resonnera med,
blev hon hans studiekamrat. Alla böcker, som hon
visste att han läste — vanligen sådant, som ej hade det
minsta med skolstudierna att göra —, drog hon
samvetsgrant igenom, under de långa förmiddagarna,
medan han var i skolan, fastän det ofta kostade henne
rätt mycken möda, emedan hennes underbyggnad var
otillräcklig och hennes tankeförmåga under de sista
årens förslöande själslidande liksom stelnat till och
blivit ovig. Men hon försökte hålla sig i nivå med
honom så gott hon kunde. Om hon ej varit så starkt
övertygad, att dessa hans självstudier voro ett
oavvisligt behov för hans hungriga, alltför tidigt utvecklade
intelligens, skulle hon kanske ha försökt inskränka
dem och i stället uppmanat honom att ägna mera tid
åt sina egentliga skolstudier, vilka han försummade
i en oroande grad. Vad som ej intresserade honom
ville han endast offra minsta möjliga tid på, och därom
buro också hans högst medelmåttiga terminsbetyg
vittne. Men Shakespeare, Goethe och Ibsen hade han läst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/irrgang/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free