Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II - Åttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVETS IRRGx\NGAR i67
ÅTTONDE KAPITLET.
Tor infann sig punktligt klockan halv nio och hade
under morgonens lopp läst över sin läxa. Gunnar var
vaken och lyste upp, då han steg in i rummet. Men
knappt hade de hälsat och Tor intagit sin plats i
stolen bredvid sängen, förrän Gunnar sade:
— Du telegraferade väl till mor i går kväll, då du
gick härifrån?
— Nej, om vad då?
— Nej, hör du, du är dyrbar! Om den uteblivna
förlovningen naturligtvis! Hur kan du lämna mor i
ovisshet om något, som har gjort henne så stor oro? Du
tänker då inte längre än näsan är lång.
Tor blev litet förlägen, men på samma gång njöt
han intensivt av att åter få it emot en läxa av
kvantingen, alldeles som i gamla, lyckliga dagar.
— Om det inte vore så långt till någon telegrafbyrå,
fortfor Gunnar, skulle du minsann ögonblickligen få
gå och gottgöra din försummelse. Nu får jag väl själv
sända mor ett telegram. Hovrättsrådinnan har
blanketter hemma, det är hennes mani att skicka
gratulationstelegram. på halva Sveriges namsdagar. Nej, sitt stilla,
jag skall göra det, sedan du har rest. Nu vill jag prata
m.ed dig den stunden som är kvar, tills kurirtåget går.
— Kurirtåget? Inte ämnar jag resa i dag!
— Jaså, vad skall du då egentligen göra här, sedan
du har övertygat dig om, att jag är kry som en fisk?
I dag ibehöver jag ingen liten ängel, som vaktar min
slummer, för nu har jag sovit tio timmar i sträck. Och
du kan väl förstå, att mor blir själaglad, om du kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
