Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276’ ERNST LUNDQUIST
Purificazione, det passar just för en botgörerska som
jag, tänkte Yvonne, och hon upprepade tankfullt:
— Purificazione...
—• Ja, det är i litet fri och förgrovad översättning
»Renlighetsgatan)), låter inte det lovande? skrattade
Gunnar.
Men i fall Yvonne inte längtade för mycket hem. till
sin hustyrann, utan kunde finna sig i att stanna ute
hos sin avkomma ända till första juli till exempel,
skulle de tillbringa juni månad i en härlig bergsby
någonstans i Venezien nedanför Dolomiteralperna, ett
litet paradis, som han nyligen hade läst om i en tysk
bok; medan han låg sjuk, hade han läst alla böcker om
Italien han kunde komma över —, och sedan kunde
hon då i Guds namn få fara till sitt land och sin man
igen.
Medan de båda andra pratade, satt Tor tyst och
fixerade Yvonne med en mörk blick. Hennes ögon hade
lått ett ovanligt liv, tyckte han, de glimmade fram
som blåa stjärnor under det yviga, snövita hårburret,
och hennes ansikte var slätt och friskt som en ung
flickas nu, då hon talade om att resa med sin son,
medan hennes man satt ensam i det tomma döda huset...
Gunnar talade visserligen med Yvonne, men han lät
hela tiden sin blick vila på Tor, och då de reste sig från
bordet, sade han:
— Skall du nu ha dig ett litet parti karolina,
lillebror?
Tor såg tveksamt på Yvonne.
— Jag blir inte med, jag har litet att bestyra, sade
hon och gick hastigt inåt våningen.
Tor kunde ej gärna komma ifrån Gunnars förslag,
hur gärna han än ville det, och de båda herrarna gingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
