Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282’ ERNST LUNDQUIST
att gå ut på äventyr ensamma, bara de ar/a i m
Och året därpå, ja, om det då bar av mea Gunnai ’ill
England t. ex., så kunde både han och Yvoj^ne iia lur
nytta av hans engelska, ty det .språket behärskade iian
då nästan som en inföding. Det sade han me^J
in’.ärligt självbelåten min och blev inte alls ond för att de
skrattade.
Tor och Yvonne följde ej sin son till Valdemarsvik,
ingen av de tre tyckte om avsked vid järnvägsstationer.
Men då automobilen med Gunnar sneddade över torget
och han lutade sig ut genom fönstret och viftade upp
till balkongen, där far och mor sände honom en sista
avskedshälsning, tyckte han, att de stodo så tätt tryckta
intill varandra, att de togo sig ut som en enda person,
och han visste knappt, vilken av de båda
näsduksviftande armarna som var lilla mors eller lillebrors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
