- Project Runeberg -  Jan Olsons äfventyr eller en vermländsk emigrants resor och lefnadsöden i det Norra Amerika /
50

(1892) [MARC] Author: Gustaf Sjöström With: Gus Higgins - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i Sveden, och så hör jag det är här också. Fast
jag aldrig var jordbrukare, så begriper jag nog
ändå, hur sakerna stå. Jan Olson säjer som
sanningen är och gör inga undanflykter.

John Lind var så schangtil och bjöd mej på
en segar; och när som att han och jag var
insvepta i ett och samma rökmoln, så kände jag
mej alldeles som en amerikansk riksdagsman.
Se’n dess har jag mycke tänkt på, hvad Lind sa’
till mej, att jag kan bli nånting märkvärdigt med
tiden. Jag undrar just, hvar min valkrets kommer
att ligga.

I lördags var Jan Olson midt inne i politiken.

Det var på ett townkonvent i Lake View i
norra Chicago. Det var fråga om att sätta upp
kandidater till några sysslor inom stan. Der ska’
ni tro, det gick lifvadt till. Det var en stor, tysk
sal. Bredvid salen var ett rum, der dom sålde öl
i långa banor. Mötesmedlemmarne gingo ut i
rummet och tog sej en mugg öl, så fort dom
kände sej bli lite svagsinta. Alla delegaterna hade
en segar i mun på sej. Rummet var alldeles blått
af rök. När jag kom in, tog jag mej en rök och
såg morsker ut, jag också. Mycket beror på, hur
man ser ut här i verlden. Och kan man se ut
som ett lejon, så ska’ man inte se ut som ett får.
“Hau do yu do?” sa’ sa jag till dom, och dom sa’
på samma vis. Ni ska’ tro, jag börjar liksom att
tala lite engelska nu. Jan Olson gnor på i
ullstrumporna och är inte rädder. Kan ni tänka,
hvem jag såg der i salen! Jo, guldsmeden, som
jag skref om för en månad se’n, som med en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/janols/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free