- Project Runeberg -  Jan Olsons äfventyr eller en vermländsk emigrants resor och lefnadsöden i det Norra Amerika /
155

(1892) [MARC] Author: Gustaf Sjöström With: Gus Higgins - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hängde glänsande lampor af nickel. På väggarne
mellan fönstren voro speglar af tjockt, slipadt glas.
Sofforna, som parvis stodo vända mot hvarandra,
voro klädda med fin, röd silkesplysch och voro
både breda och mjuka, skänkande resenären all
den beqvämlighet, han kunde önska sig.

Jag får säga, att jag erfor en behaglig känsla,
då jag tog en öfverblick öfver vagnens präktiga
utstyrsel. Det bästa är godt nog, tänkte jag; och
så slog jag mig ner i ett soffhörn vid ett fönster,
tog af mig hatten och lade den bredvid mig samt
lutade hufvudet bakåt, stödjande nacken mot den
mjuka dynan. Och när så tåget ilade fram öfver
slätterna och jag i min beqväma ställning
betraktade de bygder, vi genomforo, så kände jag
mig nöjd och belåten; och det tycktes mig nästan,
som om jag vore kung öfver Amerika och såsom
sådan gjorde min eriksgata genom landet.

Det var något nytt att befinna sig utanför
Chicagos hank och stör. I ett halft års tid hade
jag gått omkring på Chicagos grå och smutsiga
gator, tittat på dess röda tegelväggar, lyssnat till
bullret af dess tusentals slamrande åkdon och
omhöljts af dess rökiga, sotiga luft.

Nu åter fördes jag hän öfver gränslösa slätter,
här och der prydda med små skogsdungar. Mognande
sädesfält utbredde sig inför mina blickar.
Visserligen var utsigten något enformig. Men
genom den stora synvidd, som den skänkte, var
den dock storartad. Det stora gör alltid ett
imponerande intryck, antingen det är det stora
hafvet eller den stora prärien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/janols/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free