- Project Runeberg -  Jan Olsons äfventyr eller en vermländsk emigrants resor och lefnadsöden i det Norra Amerika /
209

(1892) [MARC] Author: Gustaf Sjöström With: Gus Higgins - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men jag sa’ honom, som sanningen var, att
med rödpeppar kan man också blända en björn,
men inte ska man derför stoppa röpeppar i näsan
på sig. Då teg han och tog sig en stor pris, den
ohjelpliga menniskan.

På qvällen, då vi sutto vid matbordet, sade
Svensson till mig: “Nå, hvad har du för planer,
Jan? Jag hörde, att du tänkte ut och resa, och
det skulle vara roligt att höra, hvarthän hågen
nu drar dig.”

“Jo,” sa’ jag, “nu ska’ jag fara till Södra
Dakota och helsa på de der indianarne, som de kalla
för Siouxare. I vintras när jag var i grocerybissness
i Chicago, så läste jag så många spännande
berättelser om dem i tidningarne, om hur de
väntade en messias och hur de höllo religiösa danser,
till dess att de svimmade, och hur de blefvo
rasande på yankeerna, för att de blefvo skojade på
sina mat-rationer, som presidenten hade lofvat dem,
och hur de slogs med regeringstrupperna lika
tappert som Karl den tolftes bussar, men huru de
till sist fingo lof att ge tapt och sluta fred, efter
det att deras utrikesminister, “Sittande Tjuren,”
hade bitit i gräset.

“Och si, när som att jag läste i tidningarne om
de morska indiankrigarne, så blef jag riktigt
förtjust i dem och önskade hela tiden, att de skulle
klå opp de här gula yankee-menniskorna och ta
ur dem deras förskräckliga högfärd. Well, det
gick inte, som jag ville, men jag håller med
indianerna i alla fall, och jag skulle gerna vilja träffa
dem och se, hur de ha det stäldt derborta. Jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/janols/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free