Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
luktsinnen än de hvita menniskorna. Han kan urskilja
föremål på otroligt långt afstånd. Han kan
se en fogel i luften, när som en hvit menniska
inte kan se en enda prick. Han hör vilda djur
prassla i buskarne, när en ann menniska inte
märker något ovanligt alls. En indian kan liksom
hunden följa ett spår förmedelst luktsinnet.
Om indianernas skicklighet såsom ryttare har
ni nog hört tillräckligt, så det är inte värdt jag
talar om den saken. Indianen har växt upp på
hästryggen, och der är hans rätta plats. Först då
han på sin blixtsnabbe springare susar genom
luften, känner han sig i sitt sanna element.
Sedan äro indianerna också ena riktiga skarpskyttar,
mycket styfvare än dem, som vi hade i
Sveden. Så snart de sätta bössan till ögat, så kan
ni vara säker på, att de träffa pricken. Det är
lifvadt att följa med dem ut och jaga. Usch, hva’
det då går undan! Ja, vore jag kung i Sveden
eller president i Amerika, så skulle jag genast
skaffa mig ett regemente af indianska fältjägare.
Morskare och mera oförfärade krigare kan man
inte finna och skickligare ryttare och bättre
skyttar ska’ man få leta efter.
Det är en sak, som har gjort mig litet besvär.
Det är på det här viset. Jag hyflade på
indiankararne, för att de äro hårda mot qvinnorna
sina. Detta hade till följd, att alla indianflickor
blefvo tokiga i mej och ville gifta sig med mej.
Och papporna deras voro också efter mig och
ville ha mig till måg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
