Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och nu är jag i Chicago. Jag hade varit
borta härifrån ett halft år, så det var just som
nymodigt att se staden igen.
Well, om stan ska’ jag tala mera längre fram.
Jag vill nu först och främst säja, att jag har haft
vådligt lifvade dagar, sedan jag kom hit. Från
höger och venster har man lyckönskat mig till
att hafva helskinnad kommit ifrån indianerna.
Ska’ jag säja, som det är, så har jag varit i större
lifsfara, sedan jag kom tillbaka till Chicago, ty
här ha dom slitit mej än hit och än dit och
försökt att stoppa mej som en kalkon med pajar
och kakor och syltburkar och alla möjliga
sötsaker.
Jag kan inte säja, hur roligt det var, att träffa
alla gamla bekanta. Jag har sprungit omkring i
alla stadsdelar och helsat på dem. Och de ha
varit lika glada att få se mej. Jag har berättat
en hel mängd historier för dem, för att pigga upp
dem, hvilket kunde behöfvas, för dom höll alldeles
på att torka opp af bara bissness.
I min gamla gråseribod har jag varit ett par
hela dagar, och der har jag träffat mina bekanta
svenska flickor; och att det var just som lite
småtrefligt, kan ni väl begripa. Jag ha’ lyst ut ett
möte med dem i morgonqväil i en hall, och då
ska’ jag hålla ett föredrag för dem om “qvinnan
i indianlandet,” och de skola bjuda mej på kaffe
och dopp.
Pennington finnes inte vidare i stan, och inte
hans flygskepp heller. Den skojarn lär nu vara
i Washington, der han försöker narra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
