Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är något, som jag tycker om, att qvinnan
kan ta hand om sej sjelf å inte allti oehöfver en
kar te å hjelpa sej. När ett fruntimmer inte
behöfver en kusk för att köra ut henne, så är det
mycket lättare för henne att taga en åktur. På
det sättet blir det möjligt för en hel hoper
qvinnor att bestå sig med åkning efter egen häst.
Folket är mera praktiskt här än i gamla landet,
det får jag lof att medgifva.
Att den amerikanska qvinnan är en körande
qvinna, det är sannt i mer än ett afseende. Hon
kör inte bara hästar, utan också karar
Den gifta amerikanska qvinnan, hon kör sin
man, så att det är lust och glädje att skåda det.
Hon bara skriker “get up”, och han bara lyder
och knallar på som en annan hästkrake. Hon
säger “gå dit”, och han går dit; hon säger “gör
så”, och han gör så. Och i fall inte mannen gör,
som hon säger, utan börjar att sparka emot, så
händer det ofta, att hon drar revolveri och
skjuter ihjäl honom, liksom man skjuter ihjäl en
skrallig häst.
Här i landet är qvinnan begåfvad med större
herskarnatur än i andra länder. Hon tycker, inte
blott att hon är lika god som mannen, utan äfven
en smula bättre. Derför är det för henne sjelfklart,
att hon är herskarinnan och mannen är slafven.
Mannen får springa ärenden åt henne och
passa opp på henne och får knappast en nick
till tack. Gör han inte, som hon säjer, så får
han ovett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
