- Project Runeberg -  Jan Olsons äfventyr eller en vermländsk emigrants resor och lefnadsöden i det Norra Amerika /
339

(1892) [MARC] Author: Gustaf Sjöström With: Gus Higgins - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Samma dag på qvällen höll jag mitt andra
politiska tal. Det var en smeta af menniskor der,
ty det hade nu blifvit bekant i hela stan, att Jan
Olson talade politik och att han gjorde det på
ett roligt sätt.

Nu var det som så, att jag hade lite
samvetsförebråelser, för att jag hade vurri ovetti på
Cleveland, derför att han var tjock. Och derför,
när jag nu för andra gången besteg talarstolen,
så tänkte jag, att jag skulle göra en liten
inledning och rätta till, hva jag hade sagt orätt. Och
derför börja jag med att förklara, att man bör
säga, som sanningen är, och inte göra några
undanflykter. Och så sa jag, att det var nog sannt,
att Cleveland var tjock och lunsig; men man
skulle inte derför skoja med honom, ty han
kunde ha bra hufvud i alla fall. Och om man nu
skulle hålla sig till sanningen, så hade Cleveland
yttrat många förståndiga saker. Och så har han
en den allra vackraste och snällaste hustru, man
kan tänka sig, och hon blir mycke lessen, om
man skäller på gubben hennes; och Jan Olson
har inte hjerta att bedröfva en så hygglig qvinna.

Men si, när jag börja tala om fru Cleveland,
då kom jag riktigt i tagena och beskref hennes
panna och näsa och mun och sa’, att hon var en
riktigt gudomlig qvinna och att hon inte skulle
passa så illa till att vara landets drottning. Och
på det der sättet gick jag på i en half timma och
glömde alldeles bort republiken, till dess att en kar
i salen skrek:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/janols/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free