Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - I. Allmän översikt - Järn- och stålmanufakturindustriens uppkomst och utveckling i Sverige - Teknikens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Från början av 1890-talet förekomma emellertid mera fullständiga pro:
duktionsstatistiska uppgifter för järn- och stålmanufakturen i dess hel-
het, vilka uppgifter fr. o. m. år 1892 även inbegripa järnverkens manu-
fakturtillverkning och som sålunda ge en bättre bild av utvecklingen än
de till produktionsenheterna anknutna sifferserierna. De sistnämndas.
kontinuitet har nämligen genom statistikens omläggning upprepade
gånger brutits. A vidstående diagram 1 är denna utveckling grafiskt
framställd.
Observeras bör dock, att i värdesiffrorna ingå väsentliga dubbelräk-
ningar, enär till järnmanufaktur hänförliga halvfabrikat, såsom tunn-
plåt, rör, kallvalsat och kalldraget järn och stål, dragen tråd och linor,
till stor del återkomma som materialvärde i mera förädlad manufaktur.
Däremot saknas i kvantitetsuppgifterna en betydande del av den mera
självständiga manufaktureringens viktigare produkter, såsom bleck- och
plåtvaror, knivar, saxar, sågblad och sågbladsämnen m. m., varigenom
dubbelräkningar visserligen undvikas, men kurvorna dock ej bliva fullt
jämförbara. Emellertid visa dessa en i ögonen fallande överensstäm-
melse och belysa klart denna industrigrens imponerande framsteg sedan
början av 1890-talet.
Bland förutsättningarna för järnmanufakturindustriens utveckling Teknikens ut-
märkes främst en fortgående förbättring av tillverkningsmetoderna. För- vtckling.
utom gjutning utgjorde smidet länge den enda formen för järnets raanu-
fakturering, och ursprungligen skedde detta uteslutande för hand. Möj-
ligheten till en fabriksmässig bearbetning skapades först, när handarbetet
härvid kunde utbytas mot mekanisk drivkraft, i vilket avseende den mo-
derna ånghammaren verkat fullständigt revolutionerande för det grövre
manufaktursmidet och de moderna mer eller mindre automatiska smides-
maskinerna för det finare. Samma teknik återfinnes dessutom i princip
i det alltmer använda hejarsmidet. Detta fulländande av hantverkets
gamla arbetsmetoder har fortgått samtidigt med att tekniken slagit in
på helt nya banor. Främst är härvid att märka, hurusom valsningen
kunnat lämna i allt högre grad förädlade produkter och den fortsatta
manufaktureringen härigenom kunnat förenklas och förbilligas, varjämte
pressning visat sig vara en enkel framställningsmetod för en del såväl
grövre som finare produkter. Vidare må påpekas den allt större utbred-
ning som kallbearbetningen vunnit såväl inom valsnings- som dragnings-
och pressningsprocesserna. I vissa fall har härigenom en betydande
bränslebesparing kunnat göras, men den huvudsakliga betydelsen av
metoden torde dock ligga i kvalitetsförbättringar, enär den vanligtvis
fordrar en komplicerad värmebehandling vid sidan av och alternerande
med kallbearbetningen. Slutligen har, beträffande en del smärre mass-
artiklar, såsom spik, skruv och söm m. m., de primitiva arbetsmeto-
derna helt fått vika för helautomatiskt arbetande maskiner, varvid den
mänskliga arbetskraften reduceras till det minsta möjliga.
Denna tekniska utveckling, som sålunda främst kännetecknas av en
allt längre gående substitution av den mänskliga arbetskraften, kan tyd-
ligast avläsas ur siffrorna för användande av mekanisk drivkraft. Härom
föreligga sedan 1897 tillförlitliga uppgifter, vilka återfinnas i tabell 1
(sid. 107). Beräknas nämligen den relativa kraftförbrukningen (genom-
snittligt hkr-antal per företag och arbetare), så erhållas följande hastigt
stigande siffror:
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
