- Project Runeberg -  De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling /
27

(1923) [MARC] Author: Gösta Delling - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - I. Allmän översikt - Ekonomisk ställning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27
Jämförelsevis god räntabilitet återfinner man inom filindustrien, spik-
industrien samt bleck- och plåtvaruindustrien. Vad den sistnämnda
gruppen beträffar, så ingå ej i de ovan anförda siffrorna stålptess-
ningsverken i Eskilstuna och Olofström. Dessa redovisa båda relativt
blygsamma årsresultat, men då i dessa fall moderbolaget (Separator)
såsom den förnämsta avnämaren av stålpressningsprodukter av allt att
döma dikterat försäljningspriserna, torde deras årsvinster knappast an-
ses representativa för ifrågavarande industrigrens räntabilitet. Ej hel-
ler omfatta siffrorna ifråga vårt största emaljverk (Kockum), vilket
ingår som en ekonomiskt integrerad del i Kockums Järnverks A.-i>.,
och vilket av allt att döma av denna koncerns olika anläggningar läm-
nat den största avkastningen.
Grupperna knivar samt hammare, släggor etc. äro i undersökningen
uteslutande representerade av Eskilstunaindustrien. I förstnämnda
grupp ingår endast ett företag av större omfattning (Eskilstuna Järn-
manufaktur A.-B.), vilket också är det enda, som kan sägas hava lönat
sig väl. Sagda företag bedrev emellertid förlagsverksamhet i så stor
omfattning, att vinsten med all sannolikhet förnämligast härstammade
från försäljningen av främmande produkter (i omsättningen uppgingo
dessa till omkring det dubbla beloppet av egna produkter). Det kan så-
lunda ej frankommas, att inom denna viktiga del av Eskilstunaindustrien
vinsten ej kommit fabrikanterna till godo.
Aduceringsverken hava, som synes, åren 1911—1913 utvisat förlust.
Till det ogynnsamma resultatet bidrog naturligtvis att industrien be-
fann sig på ett mycket "ungt" utvecklingsstadium och lidit av svag fi-
nansiering, varjämte den skarpa inhemska konkurrensen lär hava med-
fört synnerligen tryckta priser.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 8 00:39:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarn1923/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free