- Project Runeberg -  De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling /
29

(1923) [MARC] Author: Gösta Delling - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - II. Tillverkningen av dragen järn- och ståltråd samt vissa arbeten därav - Dragen tråd - Tillverkningstekniken - Den svenska trådtillverkningens utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29
Diagram 2.
TILLVERKNING SAMT IN-0CH UTFÖRSEL
AV DRAGEN TRÅD.
ligt undvikes, kännetecknas produkten av stor spänstighet och elastici-
tet (s. k. hårddragen tråd). Som mått på diametern är "Birmingham
Wire Gauge" så gott som internationellt antagen, vari tråden sorteras
på olika nummer från 0 till 36 motsvarande mellan 8.6 och 0.1 mm. dia-
meter.
Om sålunda tillverkningstekniken i stort sett vilar på sina gamla prin-
ciper, så har dock arbetet på att förbilliga och förbättra produkten
krönts med avsevärd framgång; under 1800-talets senare hälft fram till
omkring 1885 sjönk priset på järntråd till i runt tal tredjedelen. Av
avgörande betydelse blev här trådvalsningens införande, vilket förfa-
rande numera möjliggör utvalsning av ämnet ned till telegraf träd med
en enda upphettning. Men även själva dragningen har kunnat avsevärt
förbilligas genom allt mera bränslebesparande glödgningsugnar och allt
längre driven kontinuitet mellan de skilda arbetsprocesserna. Ett länge
närt önskemål att ersätta den be-
svärliga betningsprocessen med
att mekaniskt avlägsna glödspå-
nen lär ävenledes tekniskt hai
möjliggjorts, men metoden har
hittills funnit föga användning.
Trådtillverkning i större skala
synes i vårt land vara av relativt
ungt datum. Visserligen redovi-
sar exempelvis 1725 års general-
persedelextrakt en export av järn-
och ståltråd på 18 700 ton, vilken
dock av allt att döma huvudsak-
ligen utgjordes av finare smitt
järn. Först i samband med det
ofantligt ökade behov av tråd,
som det uppväxande telegrafvä-
sendet medförde, upptogs här
egentlig trådtillverkning av nämn-
värd betydelse, främst trädvals-
ning. I början av 1880-talet redo-
visar sålunda den officiella stati-
stiken ett järnträdsdrageri, vilken
tillverkning dock åter försvinner
och först 1884 återfinnes konti-
nuerligt, förande en tynande till-
varo med ett hälft hundratal ar-
betare. Dock torde tråddragerier
hava förefunnits vid järnverken
redan före denna tid.
Från början av 1890-talet re-
dovisas tråddragerierna ej längre
separat, men från och med år
1896 föreligga dess bättre relativt
tillförlitliga produktionssiffror,
som återfinnas i tabell 6 (sid.
Den svenska
trädtillverk-
ningens ut-
veckling.
1B93~95

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 8 00:39:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarn1923/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free