Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - IV. Tillverkningen av spik, stift och hästskosöm samt bult, mutter och skruv - Spik, stift och hästskosöm - Produktionsutveckling samt in- och utförsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
sättas i samband med mellanrikslagens upphävande. Jämförelsevis kon-
stant visade sig däremot införseln av möbelspik (huvudsakligen kom-
mande från Tyskland.
Efter framställningsmetoden tedde sig utrikeshandelns sammansätt-
ning beträffande spik, stift och nubb på följande sätt:
IN- OCH UTFÖRSEL AV SPIK, STIFT OCH NUBB.
År
1909
1911
1913
Utförsel, ton
Smidd
859
1 125
708
Tråd
30
3
18
Andra1
)
52
34
33
Införsel, ton
Smidd
1
2
6
Tråd
24
86
44
|Andra’)
93
141
114
Tidigare utgjorde smidd spik den viktigaste exportartikcln, under det
att någon nämnvärd utförsel av klippt och pressad spik samt trådspik
är att notera först under krigstiden. Ojämförligt större än hela spik-
och stiftexporten är emellertid utförseln av hästskosöm och broddar
(jämför ovan), vilken tillverkning till övervägande delen avsattes ge-
nom export. Exporten uttryckt i % av tillverkningen ställde sig åren
1907—1913 på följande sätt:
Ar 1907 1910 1912 1913
% 95.8 104.4 113.5 96.2
Då exporten håller jämna steg med och vissa år t. o. m. ej oväsent-
ligt överskjuter den redovisade tillverkningen, synes detta tyda på att
produktionssiffrorna äro för låga. Den mycket ringa hantverksmässiga
produktionen samt det förhållandet, att fr. o. m. 1912 även hästskohakar
medräknats i exportsiffrorna lämnar ej tillräcklig förklaring på att de
erhållna relativtalen äro för höga.
Tillverkningen av trådspik och trådstift synes däremot ännu vid denna
tid ej hava nått större utveckling. Även om införseln varit relativt obe-
tydlig och inlandskonsumtionen sålunda till största delen tillgodosetts
av den inhemska tillverkningen (åtminstone beträffande grövre vara).
så förmådde denna tydligen ej göra sig gällande på världsmarknaden.
Denna behärskades länge så gott som ensamt av Tyskland, varest tråd-
spikstillverkningen utgjorde en av de tidigast utvecklade exportindu-
strierna. På 1890-talet började emellertid den amerikanska konkurren-
sen göra sig kännbar, då efter bildandet av "The American Steel & Wire
Co" ett systematiskt bearbetande av exportmarknaden vidtog. Ifrågava-
rande sammanslutning, som sedermera uppgick i ståltrusten, blev av be-
tydelse för den amerikanska industriens konkurrensduglighet så till vida.
att alla verk, som ej fyllde de högsta anspråk på modernitet, nedlades.
Bland övriga konkurrenter märktes främst Belgien med en högt utveck-
lad och tekniskt välrustad trådspikindustri, varjämte Österrike-Ungern
*) Inklusive nubb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
