Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - V. Tillverkningen av rör - Produktionsutveckling samt in- och utförsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
nerna fortfarande tulllfria, de mindre (understigande 145 mm.1
) inre dia-
meter) åtnjuta däremot sedan 1892 ett tullskydd, som 1911 något skärptes
beträffande bearbetade och emaljerade rör och rördelar. Förhoppningen
att härigenom uppamma en inhemsk tillverkning har dock ej gått i upp-
fyllelse, då någon nämnvärd tillverkning av gjutna rör ännu ej uppta-
gits, utan vårt behov så gott som uteslutande fyllts utifrån, vad de grövre
dimensionerna beträffar med ungefär lika stora delar från England och
Tyskland jämte smärre kvantiteter från Belgien och Frankrike. Vad
åter de klenare dimensionerna beträffar, togs den ojämförligt största
delen ända fram till de sista fredsåren från England. (Jämför nedan-
stående tabell.)
INFÖRSELN AV ICKE BEARBETADE GJUTNA RÖR, FÖRDELAD PA
INKÖPSLÄNDER.
Inköpsland
Total införsel
Tyskland
Danmark
145 mm. eller grövre
inre diameter
Ton
1912
8 049
3 584
2 293
579
1372
88
1913
10 805
1942
5150
1733
1450
81
Under 145 mm:s inre
diameter
Ton
1912
6 483
4 506
921
284
471
238
1913
5 793
3 217
1722
143
455
170
En närstående artikel bilda rördelar av aducerat gjutgods, vilka under
senare år på grund av sin hållfasthet funnit allt större användning som
ersättning för smidda dylika delar av smärre dimensioner. Svenska pro-
duktionssiffror härför saknas visserligen, men aduceringsverkens hastiga
utveckling tyder på att denna tillverkning alltmera vunnit terräng. In-
förseln härav, som återfinnes under rubriken "Muffar, flänsar, proppar
etc. av smidbart gjutgods" (jämför sid. 56), har visserligen något ökats
trots 1911 års avsevärt ökade tullskydd, men samtidigt kunde de se-
naste åren före kriget uppvisa någon export.
En jämförelse mellan den svenska och utländska rörtillverkningens
produktionsförhållanden blir alltid mer eller mindre missvisande, då pro-
duktionen är inriktad på så skilda kvaliteter: den svenska på en av vårt
överlägsna råmaterial möjliggjord kvalitetsprodukt, den utländska hu-
vudsakligen på en genom massproduktion framställd billigare, men sämre
vara för andra ändamål. Av de amerikanska järn- och stålverkens enor-
ma rörproduktion (1386 605 long tons) upptaga exempelvis de vällda
rören år 1909 icke mindre än nära 95 %. Det är också detta förhållande
som möjliggjort den oerhört starka koncentration, som den utländska
industrien utvisar. Så framställdes exempelvis hela den amerikanska
jätteproduktionen vid endast 28 fristående rörverk och 19 järn- och stål-
verk. Av de förstnämnda sysselsatte de fyra största (över 500 arbetare)
nära 65 % av totala arbetarstammen och de tvenne största av dessa,
vardera med över 1 000 arbetare, i sin tur ej mindre än 42 %. Större de-
len av denna väldiga produktion konsumerades dock av hemmamarkna-
») T. o. m. l
/u 1911 v a r
gränsen 150 mm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
