Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - VI. Tillverkningen av kättingar och kedjor, hästskor, fjädrar m. fl. slag av grövre manufaktursmide - Kättingar och kedjor - Tullskyddets höjd och råvarutullens betydelse - Hästskor - Produktionsutveckling samt in- och utförsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Tabellen bekräftar ytterligare det förut påpekade förhållandet, att de
medelgrova dimensionerna (stat. nr 786) genom 1911 års tullrevision
kommit i åtnjutande av det starkaste skyddet.
Hästskor.
Tillverkning av hästskor för egen förbrukning bedrevs fordom i varje
smedja pä landsbygden och denna hantverksmässiga produktion visade
länge en förvånande livskraft. Ända till för några år sedan kvarlevde
den nämligen som betydande hemslöjd i vissa delar av Dalarna. Numera
bedrives emellertid tillverkningen så gott som uteslutande rent fabriks-
mässigt med specialmaskiner för flertalet arbetsprocesser. I stort sett
torde denna industri vara fullt modernt utrustad och i jämförelse med
exempelvis de självständiga amerikanska hästskofabrikerna i koncentra-
tionsavseende ungefär i samma läge som dessa.
Den första lyckade maskinella tillverkningen av hästskor påbörjades
vid Uhrfors i början av 1880-talet. Av senare datum äro fabrikerna vid
Finspång (numera överflyttad till Motala) och Hävla samt Broby. Dessa
jämte ytterligare en fabrik vid Hofors voro vid tiden före kriget landets
enda tillverkare, sedan andra fabriker, som under mellantiden uppstått,
nedlagt sin tillverkning.
Åren 1885—1891 äro de svenska hästskofabrikerna separat redovisade
på följande sätt:
HÄSTSKOFABRIKER AREN 1885—1891.
År
1885
1886
1887
1888
1889
1890
1891
Antal
fabriker
1
2
1
1
2
2
2
’—•
Arbetare-
antal
11
61
51
11
65
24
76
Tillverknings-
värde
i 1 000 kr.
11
139
133
15
150
100
208
Från början av 1890-talet föreligga mera tillförlitliga produktionssiff-
ror (tabell 15, sid. 124), vilka grafiskt framställts å diagram 8. Som
synes har tillverkningen undergått en rätt enastående kraftig utveck-
till tiden närmast före kriget ungefär 5—6-dubblats. Denna till-
verkning täckte helt det inhemska behovet och lämnade därjämte
cirka 6 % till utförsel (tabell 16 b, sid. 126), före kriget förnämligast
till asiatiska länder (Sibirien m. fl.). Att ingen som helst nämnvärd
införsel förekommit, torde väl delvis få tillskrivas ett extremt högt tull-
skydd. Hästskor förtullades nämligen före 1911 som "ej specificerade
järnvaror" med 20 öre per kg., vilket i förhållande till ett pris av 25—40
öre per kg. torde ha verkat fullständigt prohibitivt. Någon nämnvärd
verkan av 1911 års sänkning av tullen till halva beloppet kan emellertid
icke spåras. Importen försvåras därjämte av att konsumenterna gärna
fasthålla vid sina gamla modeller. Dessa krav hava de svenska fabri-
Produktions-
utveckling
samt in- och
utförsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
