- Project Runeberg -  De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling /
80

(1923) [MARC] Author: Gösta Delling - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - VIII. Tillverkningen av bleck- och plåtvaror - Tillverkningsekonomi - Tullskyddets höjd med hänsyn till råvarutull

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80
Tillverkning»- d u s t r
i t m s t o r d e l f o t a d å
export (1913 utfördes exempelvis cirka 75 % av
ekonomi. Danmarks totalproduktion av transportflaskor).
Inom industrien bearbetas huvudsakligen tunnplåt, såsom järn-, bleck-
och zinkplåt, varjämte avsevärda kvantiteter tenn förbrukas. Bleckplåten
har importerats förnämligast från England, zinkplåten från Tyskland och
Belgien, varjämte svartplät under 0.45 å 0.50 mm. uppgives huvudsakligen
hava varit av tyskt ursprung, under det att grövre dimensioner tagits
från svenska verk. För emaljverken krävas dessutom en hel del kemi-
kalier, såsom borax, tennoxid m. m., väsentligen införda från England.
Övriga hjälpmaterialier, såsom lampvekar, förskruvningar, lampbrän-
nare, förpackningar, salmiak och soda, införas likaledes, till större delen
från Tyskland.
Ett antal tillgängliga produktionskostnadsuppgifter för hithörande va-
ruslag, avseende är 1913, äro sammanställda i tabellen å följande sida.
Ifrågavarande siffror torde emellertid vara helt summariska, då den syn-
nerligen mångsidiga produktionen försvårar utväljandet av representa-
tiva typer och detta så mycket mera, som uppgifterna från olika verk
avsevärt variera. Av de anförda exemplen framgår dock, att bränslekost-
naderna för de flesta hithörande artiklarna, frånsett emaljvaror, äro av
relativt underordnad betydelse. Detsamma är i stort sett fallet med ar-
betslönerna, vilka dock för enstaka artiklar uppgingo till cirka 7s av
framställningskostnaden. Däremot äro råvarukostnaderna av avgörande
betydelse, liksom även posten "övriga kostnader" i de flesta fall utvisar
höga siffror. Visserligeu- torde häri i flera fall inga hjälpmaterial m. m.
till betydande belopp, men den splittrade och föga specialiserade tillverk-
ningen medför å andra sidan tvivelsutan höga administrations- och all-
männa omkostnader. I allmänhet kunna kapitalkostnaderna ej utom i
undantagsfall fixeras; för vissa specialverk visa de sig emellertid
rätt höga.
Tullskyddets I betraktande av råvarukostnadernas stora betydelse och industriens
höjd med hän- beroende av utländskt material är givetvis råvarutullens höjd av stort in
^varutull1
’ tresse. I vidstående tabell är därför i anslutning till en beräkning av tull-
skyddets relativa höjd tullen å ingående råvaror uträknad och fråndra-
gen den nominella tullen (skillnaden i tabellen benämnd effektiv tull). I
allmänhet har hänsyn endast tagits till tullen å plåt. Det visar sig,
att råvarutullen i relation till det jämförelsevis rikligt tillmätta skyddet
å färdigfabrikatet spelade en rätt så obetydlig roll. Härvid är att märka,
att all svartplåt under 0.3 mm. och annan under 0.25 mm. (utom kallval-
sad) liksom all "tin-plate" (förtent plåt) är tullfri, varför i stort sett
endast mejerikärlstillverkningen och galvaniseringsindustrien samt kok-
kärlsindustrien, vilka båda använda svartplåt, belastats av råvarutull.
Beträffande galvaniserade kärl visar råvarutullen de högsta siffrorna
och torde där i konkurrensavseende fä tillmätas en viss betydelse, sär-
skilt gentemot Danmark, där svartplåten är tullfri.
En naturlig följd av mångfalden av de olikartade artiklar, som sam-
manförts under hithörande rubriker i tulltaxan, är att tullskyddet högst
avsevärt varierat för olika varuslag. Än skarpare framträder denna
ojämnhet, om det effektiva skyddet beräknas i förhållande till manufak-
tureringsvärdet. En dylik beräkning återfinnes även i ovan berörda ta-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 8 00:39:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarn1923/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free