- Project Runeberg -  De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling /
82

(1923) [MARC] Author: Gösta Delling - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - IX. Verktygs- och ”Eskilstunaindustrien” - Allmän översikt av Eskilstunaindustriens utveckling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IX. Verktygs- och "Eskilstunaindustrien".
Allmän översikt av Eskilstunaindustriens utveckling.
Tillverkningen av verktyg samt klenare manufaktur- och byggnads-
smide har alltjämt sin tyngdpunkt förlagd till Eskilstuna. En fullt så
dominerande ställning som tidigare torde Eskilstunaindustrien numera
knappast intaga inom sin bransch, enär allt flera specialverkstäder med
liknande tillverkning vuxit upp i andra delar av landet. Fortfarande är
emellertid den i Eskilstuna bedrivna järn- och stålmanufaktureringen så
pass representativ för denna gren av svensk företagsamhet, att ifrågava-
rande artiklars produktionsförhållanden med smärre avvikelser för vissa
artiklar tillförlitligast kunna studeras inom densamma,
Den egentliga Eskilstunaindustrien räknar sina anor från mitten av
1500-talet och kan betraktas som den första manufakturrörelse, som
upptogs i vårt land efter frigörelsen från Hansans välde. Dess historia
under de följande 300 åren visar emellertid, att industrien endast tack
vare ett synnerligen kraftigt direkt stöd från statsmakternas sida kun-
nat äga bestånd och utvecklas. Detta stöd tog sig visserligen under olika
tider högst olika former, men dess kärna var större delen av denna tid
de s. k. fristadsprivilegierna: frihet från personella kronoutskylder, fria
tomter, billig kraft och kreatursbeten, frihet från ämbets- och skråför-
ordningar, tullfrihet för inkommande varor m. m. Först under förra
hälften av 1800-talet började dessa privilegier successivt indragas, och
sedan 1863 års riksdag avskaffat den sista kvarlevan härav (befrielse
från mantalspenningar), var ifrågavarande system definitivt avskrivet.
Den på egna fötter stående moderna industriens uppsving plägar da-
teras från slutet av 1870-talet. Den kraftigaste hävstången till denna ut-
veckling var otvivelaktigt den omläggning av tillverkningens teknik och
organisation, som från denna tid ägde rum. Redan i mitten av 1700-talet
funnos visserligen ett par åtminstone efter dåtida förhållanden stort an-
lagda verk (Karl Gustafs stads stål- och manufakturverk och Tunafors
manufakturverk), men även inom dessa bedrevs tillverkningen under rent
hantverksmässiga former. I slutet av 1860-talet erhöll emellertid gevärs-
faktoriet en modern uppsättning arbetsmaskiner för tillverkning av 1867
års armégevärsmodell, vilket exempel utövade en utomordentligt stimu-
lerande inverkan på den övriga industrien, med den påföljd, att hantver-
ket alltmera undanträngdes av fabriks- och storindustri. Dock kvarstå
ännu i dag en mängd mer eller mindre hantverksmässigt bedrivna små-
företag och den därmed sammanhängande förlagshandeln, ehuru under
något annorlunda former än tidigare. Visserligen hade denna företags-
typ tidigare en viktig uppgift att fylla, då en högt uppdriven manuell yr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 8 00:39:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarn1923/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free