Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - IX. Verktygs- och ”Eskilstunaindustrien” - Knivar och saxar - Sågar, sågklingor och sågblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
ställning, där tullen angivits i procent av genomsnittspriset jämte högsta
och lägsta pris för sammanlagt 122 olika typer av knivar och saxar.
Beräkningen avser svenskt fabrikat och hänför sig till 1913—1914 års
prisläge.
Till belysande av de svenska produktionskostnadernas sammansätt-
ning må slutligen följande självkostnadskalkyler anföras. Uppgifterna
avse år 1913 och äro angivna i procent av den totala tillverkningskost-
naden.
SVENSKA TILLVERKNINGSKOSTNADER FÖR VISSA SLAG AV KNIVAR OCH
SAXAR Ar 1913. PROCENTTAL.
Stat. nr
839
844 B
844—46
846
846
848
848—51
Varuslag
Rakknivar
Skomakarknivar..
Bordsknivar .. ..
Bordsknivar .. ..
Smörknivblad .. ..
Damsaxar
Material-
kostnad
10.1
18.7
21.8
19.6
7.3
5.9
8.4
Bränsle
och
kraft
0.6
1.8
4.1
4.3
5.0
6.0
5.8
Arbets-
löner
72.8
62.4
37.3
38.3
44.2
38.7
37.7
Övriga
drift-
kostnader
l.i
2.6
13.2
Regie-
kostnader
8.1
8.3
6.8
Kapital-
kostnader
7.3
6.2
16.8
37.8
43.5
49.4
16.9 9.4 21.8
Närmast i ögonen fallande är den mycket obetydliga roll, som mate-
rialkostnaderna spela vid ifrågavarande tillverkningar. Däremot utvisa
arbetslönerna åtminstone i vissa fall osedvanligt höga siffror, ett förhål-
lande, som givetvis sammanhänger med den för ifrågavarande artiklar
kännetecknande långt drivna manufaktureringen.
Sågar, sågklingor och sågblad.
Tillverkningen av sågar bedrives visserligen även inom Eskilstunain-
dustrien, men huvudparten härav faller numera på ett antal specialföre-
tag samt framför allt inom järnverkens manufakturrörelse.
Under relativt fabriksmässiga former är denna tillverkning i vårt land
av rätt gammalt datum. Bland de tidigaste tillverkarna märkes en 1867
etablerad blygsam anläggning i Torshälla, vilken sedermera överflyttad
till Trollhättan (Stridsberg och Biörck) och kombinerad med stål- och
valpverk utvecklats till nordens största manufakturverk i sin bransch.
Från 1870 daterar sig sågbladsverkstaden vid Fagersta, varjämte Sand-
viken och Munkfors tidigt upptogo denna tillverkning för ytterligare
förädling av sin valsverksproduktion.
Å diagram 11 är den svenska produktionen av sågar, sågklingor och
sågblad åren 1896—1914 liksom in- och utförseln åren 1894—1914 gra-
fiskt framställd. (Motsvarande sifferserier återfinnas i tabellerna 19
resp. 21 a, sid. 130 och 132).
Visserligen äro handels- och industristatistikens värdesiffror ej fullt
jämförbara men utvisa dock införselns ringa betydelse för täckande av
den inhemska konsumtionen, och även absolut sett har införseln sedan
1907 kvantitativt något förminskats. En granskning av införselns sam-
mansättning (tab. 21 b) ger vid handen, att införseln av cirkelsågar och
ramsågblad alltid varit obetydlig. Rätt avsevärd var däremot införseln
av "andra sågar", vilka först fr. o. m. år 1912 i handelsstatistiken spe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
