Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - IX. Verktygs- och ”Eskilstunaindustrien” - Yxor och bilor, släggor, hammare, handhyvlar och dylika handverktyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
Tillförlitliga uppgifter över totala in- och utförseln av motsvarande
artiklar kunna knappast erhållas före 1914. Nämnda år utgjorde inför-
seln 447 000 kr.1
) och utförseln 806 000 kr.1
)
De viktigaste in- och utförselposterna inom denna grupp återfinnas i
tabellerna 23 a—b (sid. 135). Värdesiffrorna i medeltal för perioden
1907—1911 samt 1912—1914 voro följande:
IN- OCH UTFÖRSEL AV VISSA SLAGS HANDVERKTYG.
Varuslag
Yxor och bilor
Hammare, släggor, korpar, mejslar
Tänger2
)
Hyvel-, svarv-, hugg-, hål- och
stämjärn m. m
Borrar, borrsvängar, brotschar,
Skruvnycklar och skruvmejslar ..
Bräckjärn och sågbågar
Införsel kr.
1907—1911
16 841
26 206
34 627
79 575
17 420
249 531
1912-1914
15 026
6 283
113 017
17 220
349 856
44117
56 716
3 586
Utförsel kr.
1907—1911
227 118
122 922
76 753
11432
37 567
18 099
1912—1914
275 492
173 012
26116
70 829
220 319
88139
6 588
15 407
Yxor tillverkades fordom allmänt av hemsmederna, varjämte tidigt yx-
bruk uppstodo. Tillverkningsmetoderna voro dock länge föråldrade, tills
yxor av amerikanskt ursprung började intränga i landet, vilka genom
praktiska typer och hög kvalitet vunno allmänt erkännande. De svenska
yxbruken nödgades härigenom omlägga sin produktion efter rationella
principer och hava, sedan full kvalitativ jämnställdhet med amerikanska
fabrikat uppnåtts, i det närmaste utträngt den främmande importen.
Alltsedan år 1907, från vilken tid införselsiffror föreligga, har införseln
visserligen varit ringa, men enligt fackmännens utsago skulle importen
ännu kort före sagda tid varit av vida större betydelse. Jämväl någon
export förekom, vilken under krigsåren avsevärt utvecklades. Samtidigt
ökades produktionskapaciteten att motsvara en efterfrågan, som betyd-
ligt överskred landets egen konsumtion. Smärre typer av denna tillverk-
ning återfinnas även inom Eskilstunaindustrien.
Hammare, släggor, stenverktyg och dylika grövre redskap hava sedan
gammalt tillverkats inom järnverkens fabriksmässiga manufakturrörelse,
där ännu tillverkningens tyngdpunkt är förlagd. Införseln av dessa ar-
tiklar har aldrig spelat någon nämnvärd roll. Småverktyg åter, såsom
1
) I dessa siffror ingå ej spiralborrar, gängverktyg, brotschar och fräsar m. m.
(stat. nr 828 A—D), vilka ej torde ingå i produktionssiffrorna. Däremot ingå följande
artiklar, vilka ej upptagits i huvudtabellen (23 a-b), nämligen skruvnycklar, bräckjärn
och sågbågar, skruvmejslar, skiftnycklar samt cirklar av järn (stat. nr 804 B, 805 B,
830 E, 831 B, 834 A).
2
) Se noten till tab. 23 a sid. 135.
*J Se noten till tab. 23 b sid. 136.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
