Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del. I. Järn- och stålmanufakturindustrien - X. Tillverkningen av handels- och byggnadsgjutgods - In- och utförsel - Tullpolitiska data
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
IN- OCH UTFÖRSEL AV VISSA SLAG AV GJUTGODS MED YTBETÄCKNING
AR 1913.
Stat. nr
715 A
715 B
717
882 C, 883 C,
884 C
Varuslag
Grytor, kastruller och pannor1
)
Trädgårdsmöbler, grövre husgeråd och sa-
Kopiepressar m. m., finare husgeråd1
) .. ..
Gjutgods, ej specificerat, < 10 kg. pr st.2
)
Inför.-el
Ton
36
289
9
12
347
1 000 kr.
15
93
6
4
118
Utförsel
Ton
8
19
8
6
41
1 000 kr.
3
6
6
2
17
Som synes var ännu vid denna tid införseln av emaljgods högst bety-
dande och utgjorde år 1913 efter värde räknat 27.9 % av konsumtionen.
Utförseln var däremot helt obetydlig och nådde ett värde motsvarande
endast 5.2 % av tillverkningen.
In- och utförseln av smidbart gjutgods återgives i tabell 26 b. Siffrorna
ifråga omfatta endast smärre artiklar (under 25 kg. vikt), varför de i
huvudsak torde avse aducerat gods och ej stålgjutgods, med vilket de
aducerade artiklarna äro gemensamt redovisade. Däremot kan ej av-
göras, i vilken omfattning däri ingå andra maskindelar än till vissa
lantbruksmaskiner, och ej heller torde de vara fullständiga, enär bear-
betat gjutgods ej ingår (detta redovisas gemensamt med smidda artik-
lar). Trots dessa brister kunna siffrorna emellertid ådagalägga, att
såväl in- som utförseln av aducerat gods spelade en i förhållande till
vår produktion ingalunda oväsentlig roll. Införseln utgjordes till större
delen av rördelar, vilka däremot ej voro föremål för nämnvärd export.
En sammanställning av nu gällande tullsatser å viktigare slag av
handelsgjutgods jämte tullsatsernas förändringar sedan 1882 återfin-
nes i tabellform bland bilagorna (tabell 27, sid. 141). En blick å denna
ger genast vid handen, att 1892 års taxa för huvuddelen av handelsgjut-
godset medförde mycket betydande tullförhöjningar. I vissa fall nådde
tullen härigenom en sådan höjd, att denna i 1911 års taxa fullt avsikt-
ligt justerades nedåt, såsom exempelvis fallet var beträffande vissa fi-
nare husgerådsartiklar, kopiepressar m. m. I andra fall, såsom för
ugnar, värmeledningsmaterial och aducerat gjutgods m. m. medförde
nuvarande taxa återigen en betydande tullförhöjning. Slutligen
innebar denna en betydligt mera omfattande specificering av en
mängd olika gjutgodsartiklar, vilka förut tullbehandlats under en ge-
mensam slumprubrik. Sådana gjutgodsartiklar, som ej heller i den nya
taxan specificerats, underkastades en vittgående uppdelning, nämligen
dels efter materialets beskaffenhet, dels efter graden av bearbetning och
ytbetäckningens beskaffenhet, dels ock slutligen i ett flertal viktsgrup-
per. På grund härav kan beträffande ifrågavarande artiklar ingen ge-
nerell jämförelse med tullhöjden i föregående taxor göras.
*) Emaljerade, förnicklade eller förtenta.
2
) Polerade, förnicklade, emaljerade, lackerade, förmässingade eller galvaniskt bron-
serade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
