- Project Runeberg -  De svenska järn- och metallmanufakturindustriernas utveckling /
152

(1923) [MARC] Author: Gösta Delling - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del II. Metallmanufakturindustrien - III. Halvfabrikattillverkningen - Tillverkningens organisation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

III. Halvfabrikattillverkningen.
Tillverk- Tillverkningen av halvfabrikat av här ifrågavarande metaller bedrevs
ningens or- r e r i a n tidigt i någon omfattning vid de spridda metallverken. Som exem-
gamsation. p e l m å n a m n a s a t t tillverkningen av plåt, tråd och rör vid Skultuna da~
terar sig ända från 1611 och plåtverket vid Granefors likaledes frän
1600-talet. I betydande omfattning torde emellertid förbrukarna under
tidigare år själva hava förarbetat sina metaller, då dessa ej införts i form
av halvfabrikat. Mot slutet av 1800-talet tillkom visserligen en nyan-
läggning i form av ett rörverk för heldragna rör vid Granefors (anlagt
1889 och i drift sedan 1892), men ännu så sent som i slutet av 1890-talet
uppgick den svenska produktionskapaciteten (vid Granefors och Skul-
tuna) ej till mera än omkring 1 500 ton, vilket motsvarade endast cirka
22 % av landets konsumtion av halvfabrikat vid denna tid (6 692 ton i
medeltal för åren 1896—1900). Många av de vanligaste halvfabrikaten
voro ej ens föremål för någon som helst tillverkning.
Från 1900-talets början växte emellertid denna tillyerkning ut till stor-
industriella dimensioner. Begynnelsen av denna utveckling markeras av
de nyanläggningar, som från 1898 utfördes av Nordiska Metallaktiebo-
laget i Västerås, vilka anläggningar tack vare moderna maskiner och
förbättrade arbetsmetoder voro bättre rustade att möta den hastigt
växande konsumtionen. Sålunda anlades i Västerås tråddrageri 1898.
plåtvalsverk, tubdrageri och gjuteri 1899, ammunitionsverkstad 1900,
verkstäder för profilpressning och fyrboxtillverkning 1901 och åren
1903—1904 upptogos ytterligare några nya produktionsgrenar (koppar-
slageri, varmvattenapparater och vattenmätare m. m.). Ett utomordent-
ligt gynnsamt inflytande i riktning mot en rationell organisation av denna
tillverkning synes därjämte den på detta område utpräglade koncentra-
tionsrörelsen hava utövat. Till en början låg denna rörelse helt på det
ekonomiskt organisatoriska området och började med ett ekonomiskt
närmande mellan Skultuna mässingbruk i Västmanland. Granefors
koppar- och mässingverk i Blekinge och f. d. Nordiska Metallaktiebo-
lagets verkstäder i Västerås, vilken rörelse daterar sig från år 1900 och
1911 resulterade i fullständig fusion (Aktiebolaget Svenska Metallver-
ken’) . Med denna sammanslutning följde möjligheter att koncentrera till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 8 00:39:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jarn1923/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free