Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del II. Metallmanufakturindustrien - III. Halvfabrikattillverkningen - Produktionsutveckling samt in- och utförsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
INFÖRSELN AV HALVFABRIKAT AV NEDANSTÅENDE METALLER I % AV
TOTALA KONSUMTIONEN.
Ärligen
1881—1885
1886^1890
1891—1895
1896—1900
Koppar *)
84.9
71.2
58.2
48.5
Zink
79.8
69.5
58.7
52.7
Bly
28.2
44.1
70.5
60.6
Årligen
1901—1905
1906—1910
1911 — 1915
Koppar’)
27.0
21.6
17.3
Zink
56.6
40.2
29.5
Ely
67.8
74.9
46.1
Koppar och Beträffande koppar och därmed likställda metaller har, som synes, in-
därmed lik- förselns betydelse mest gått tillbaka. Absolut sett nådde denna införsel
f,täU<
|j* m e
’ under 1890-talets senare hälft ett maximum, som först omedelbart före
kriget överskreds.
Fr. o. m. år 1907 tillåter handelsstatistikens uppställning en närmare
uppdelning efter metallens art. I detta avseende specificerade siffror åter-
finnas i tabell 10 (sid. 186). En jämförelse med motsvarande uppgifter för
oarbetad metall i tabell 5 (sid. 182) ger vid handen, att mässing huvud-
sakligen och nysilver uteslutande infördes i form av halvfabrikat, under
det beträffande andra metaller och legeringar, frånsett nickel, halvfabri-
katimporten varit relativt obetydlig.
I motsats till övriga sammanställningar över in- och utförsel av oar-
betad metall inbegriper tabell 5 icke skrot, vilket förhållande möjliggör en
noggrannare konsumtionsberäkning. Eesultatet härav återges här nedan,
där koppar och mässing hopräknats. Givetvis innebär denna beräknings-
metod en approximation för de kopparkvantiteter, som ingå i andra lege-
ringar än mässing. Beräknas med stöd av dessa siffror halvfabrikatim-
portens relativa betydelse, så erhålles följande resultat, vilket beträf-
fande koppar och mässing föga avviker från förut anförda siffror:
Årligen
1907—1910
1911—1913
1907—1910
1911—1913
Koppar och
mässing
Aluminium Nickel
Konsumtion i ton
9404
11325
151
336
54
112
Införsel av halvfahrikat i % av
total konsumtion
19.3
19.7
31.i
24.i
16.*
11.*
Av de ovan upptagna metallerna voro ännu vid tiden före kriget endast
koppar och mässing föremål för bearbetning till halvfabrikat i mera
betydande skala inom landet. Produktionen härav fördelad efter fabri-
katets art samt jämförbara siffror för in- och utförsel äro angivna i tabell
11 sid. 187). De högsta siffrorna för såväl tillverkning som införsel
*) Inklusive kopparlegeringar jämte närstående metaller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
