Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del II. Metallmanufakturindustrien - III. Halvfabrikattillverkningen - Tullpolitiska data samt tullskyddets höjd - Tillverkningsekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
vara mera allsidigt tullskyddad. Till sin höjd var detta skydd visser-
ligen skäligen blygsamt tillmätt, men höjdes år 1904 till den nivå, som
beträffande de vanliga stora handelsartiklarna (plåt, stänger och tråd)
ännu är gällande. Av bly, zink och tenn äro numera praktiskt taget
samtliga halvfabrikat av större betydelse tullfria.
Tullsatsernas höjd i förhållande till importvärdet år 1914 är för koppar-
ochmässingfabrikat angiven i tabell 3. Beträffande aluminium, nickel och
nysilver är motsvarande beräkning återgiven här nedan.
Stat.
nr
898
899
901
Varuslag
Plåtar och band:
> 0 . 2 mm.
valsade eller pressade
rätvinkliga
andra slag .. ..
<0.2 mm
1
Tullsats
Kr. per
kg.
O.io
0.12
0 25
Importmedelpris 1914 och tull
i % därav
Aluminium
Kr.
per kg.
1.83
1.81
2.98
%
5.4
6.G
8.3
Nickel
Kr.
per kg.
2.86
5.44
4.09
%
3.5
2.2
6.1
Nysilver
Kr.
per kg.
2.ii
2.22
2.34
%
4.7
5.4
8.8
I halvfabrikat förekomma dessa metaller som handelsvara huvudsak-
ligen endast i form av plåt och draga, som synes, en relativt lägre tull
än motsvarande fabrikat av koppar och mässing.
Trots den rätt betydande inhemska kopparproduktionen, använda våra Tillverknings
- — - — –..,.——_—~~ i.*tU^Ui.-.ivu n.ujjjj«,i ijj.uuujviiuiicii, anvttiiua, vara
metallverk i huvudsak koppar av utländskt ursprung, förnämligast ame-
rikansk men i viss omfattning även tysk och engelsk. Den elektrolytiska
kopparn, varav ännu vid tiden före kriget ingen inhemsk tillverkning
loretanns, hämtades så gott som uteslutande från Förenta staterna. Zink
hämtades huvudsakligen från Tyskland, ehuru på sista tiden även svensk
metall kommit till användning, tenn från England samt aluminium från
lågland och Tyskland. Av hjälpmaterial importeras förnämligast deglar
frän England.
Svenska, tyska och amerikanska kopparpriser sedan 1880-talet åter-
finnas i tabell 12 (sid. 188) samt å diagrammet å nästa sida. Prisrörel-
serna i olika länder synas fullt överensstämmande; liksom flertalet ovan-
nämnda metaller tillhör nämligen kopparn de stora världshandelsartik-
larna, som äro föremål för internationella noteringar. De svenska pri-
sernas höjd över världsmarknadspriset torde sålunda i huvudsak fixeras
av traktkostnaderna från respektive marknader. Bly, zink och tenn-
priser för motsvarande länder återfinnas i tabellerna 13—15 (sid 189)
Jamval for dessa metaller ligga de svenska priserna något över mot-
svarande engelska och tyska men däremot, utom för tenn, vanligtvis under
de_ amerikanska. I samband med ifrågavarande prisnoteringar kunna
priserna a motsvarande metaller vid svenskt metallverk äga sitt intresse
Dessa ställde sig nämligen år 1913 på följande sätt:
Koppar 130—142 kr. pr 100 kg.
Zink 43— 50 „ ., 100 „
il
ekonomi.
Råmaterial.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
