Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del II. Metallmanufakturindustrien - IV. viktigare grenar av helfabrikattillverkningen - Metallverkens produktion av färdigfabrikat (Skultuna och Gusums tillverkningar) - Produktionsutveckling samt in- och utförsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
En beräkning på basis av nyssnämnda viktsiffra för totalproduktionen
ger till resultat, att cirka 64.7 % av förbrukningen av säkerhetsnålar vid
tiden närmast före kriget skulle ha tillgodosetts av huvudsakligen från
Tyskland importerad vara. Denna siffra torde dock få anses för hög;
motsvarande beräkning baserad å värdeuppgifterna ger nämligen till
resultat endast 42.5 %.
Tillverkningen av hårnålar upptogs på 1870-talet vid Gusum, som fort-
farande är den största producenten. Efter hand upptogs denna tillverk-
ning även av flera smärre industriföretag i Småland, av vilka det numera
största (Aug. Magnusson) dock ej når upp till mera än cirka 1
ji av
Gusums produktion. Produktionen vid sistnämnda verk hade, som av
tabell 18 (sid. 192) framgår, kraftigt utvecklats fram till tiden närmast
före kriget.
Sammanlagda produktionen vid Gusum och hos Firma Aug. Magnus-
son, vilka tillsammans representera i det närmaste hela produktionen
inom landet, uppgick 1913 till 77 250 kg.
I jämförelse härmed är införseln, vilken återfinnes i tabell 19 (sid. 193),
av föga betydelse. År 1913 uppgick den sålunda efter vikt räknat endast
till cirka 9.8 % av konsumtionen, om ovannämnda viktsiffra anses som
landets totalproduktion. Den importerade varan härstammade till över-
vägande del från Tyskland.
Hakar och hyskor, byxhakar och spännen m. fl. dylika till tulltaxe-
rubrik nr 962 hänförliga småartiklar tillverkas sedan 1880-talet vid
Gusum, varjämte senare även småindustrien upptagit ifrågavarande till-
verkning. Över produktionen vid Gusum föreligga uppgifter sedan 1892,
vilka återgivas i tabell 18.
Omräknad efter den 1913 redovisade tillverkningskostnaden per kg.
uppgick tillverkningen nämnda år till följande kvantiteter:
Hakar och hyskor 39 080 kg.
Byxhakar och spännen .. 13 882 „
Summa 52 962 kg.
Sammanlagda in- och utförseln av dessa artiklar fr. o. m. 1912 åter-
finnas i tabell 19. Bortser man från den vid andra företag än Gusum
bedrivna tillverkningen, så erhåller man för landet i sin helhet en kon-
sumtionssiffra av 70 282 kg. år 1913, av vilket belopp sålunda cirka 24.8
% utgjordes av huvudsakligen från Tyskland importerad vara (motsva-
rande siffra beräknad efter värde uppgår till 29.4 %). Aren 1907—1911
redovisar handelsstatistiken häktor, hyskor och hakar separat, vilka
siffror äro återgivna här nedan. Som synes var införseln av sagda
artiklar praktiskt taget betydelselös.
INFÖRSEL AV HÄKTOR, HYSKOR OCH HAKAR.1
)
Ar
1907
1908
1909
1910
1911
Kg.
4 853
3 360
2 723
2 994
3 207
Kr.
7 734
4 482
3 672
3 645
4105
’) Huvudsakligen av järn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
