Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del II. Metallmanufakturindustrien - IV. viktigare grenar av helfabrikattillverkningen - Tillverkningen av fotogenkök och fotogenförgasningslampor - Produktionsutveckling samt in- och utförsel - Tillverkningsekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Tillverkningen av fotogenkök och fotogenförgasningslampor.
Produktions- Tillverkningen av fotogenkök och fotogenförgasningslampor är en av
utveckling de grenar av metallmanufaktureringen, som undergått den hastigaste ut-
samtm- och v e c ]riin ge n Q ^ nådde vid tiden närmast före kriget det högsta tillverk-
ujorse. ninggvärrlet av de i den officiella statistiken specificerade färdigfabri-
katen. Denna tillverkning har emellertid i motsats till förut behandlade
tillverkningsgrenar utvecklats till en fristående specialindustri utan
direkt samband med halvfabrikattillverkningen. Tvenne av de numera
största företagen datera sig från början av 1890-talet, nämligen C. R.
Nybergs Verkstads A.-B. i Sundbyberg från 1891 och A.-B. Primus från
1892, båda med tillverkning av fotogenkök och lödverktyg som huvud-
specialitet. Vid tiden omkring sekelskiftet tillkommo tvenne andra före-
tag, som numera tillhöra de större inom sin bransch, nämligen A.-B.
Optimus’ anläggningar i Väsby samt A.-B. Lux’ verkstäder i Stockholm,
de sistnämnda för tillverkning av fotogenförgasningslampor för belys-
ningsändamål ("Lux-lampor"). Sistnämnda tillverkning upptogs kort
därefter (1906) av ännu ett företag, ehuru i mindre skala (A.-B. Aladdin,
Sundbyberg). Beträffande fotogenkök och lödverktyg hava även flera
mindre specialverkstäder under senare tid uppstått, såsom A.-B. Pyro i
Stockholm (1907), Karl Fr. Erikssons Metallfabriks A.-B. i Eskilstuna
(1908) och A.-B. Radius i Stockholm (1913).
I kommerskollegii specialutredning för år 1913 upptagas i denna indu-
strigrupp 7 företag med sammanlagt 1165 arbetare och ett tillverknings-
värde av 8.038 milj. kr., vilket fördelade sig på följande sätt (i tusen-
tal kr.):
Fotogenkök och delar därtill 3 485
Lödlampor, lödverktyg och motorlampor 2 013
Andra fotogenförgasningslampor (för belysning) 2 310
Fjärrtändare 120
övriga arbeten 110
Summa 8 038
Den årliga produktionsstatistikens uppgifter återgivas i tabell 20 (sid.
194) samt in- och utförseln i tabell 21. Sistnämnda uppgifter äro visser-
ligen i någon mån ofullständiga, i det att de endast omfatta mässing-
fabrikat, under det produktionssiffrorna även omfatta fabrikat av järn,
om än i obetydlig omfattning. Siffrorna visa dock, vilken utpräglad
exportindustri denna tillverkning utvecklats till. Under tiden 1909—1913
utgjorde exempelvis exporten i genomsnitt över 60 % av tillverkningen
och år 1913 enligt kommerskollegii specialutredning ej mindre än 87 %.
Införseln saknade praktiskt taget någon betydelse.
Tillverknings- Med stöd av kommerskollegii specialutredning har den ungefärliga
ekonomi, sammansättningen av de svenska tillverkningskostnaderna för denna
industrigrupp år 1913 kunnat beräknas. Resultatet härav ger föl-
jande bild:
Råvarukostnader 42.8 %
Bränsle och kraft 1.2 %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
