Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bergslagsområdets kolonisering och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viss poetisk klang och är en rätt passande
benämning för malmområdet, använder man det gärna,
och vi stöta på det överallt i nyare skildringar och
berättelser. I sin populära användning äro
Bergslagen och Järnbäraland nästan identiska, men till
sin uppkomst och betydelse äro de helt olika
varandra.
Av flera forskare betonas, att med Järnbäraland
måste förstås det sjö- och myrmalmsförande
landet i mellersta Sverige, däremot icke det
sammanhängande gruvområdet, enär vid tiden för de
skildrade händelserna (1000-talet) ännu ingen
malmbrytning förekom i Sverige utan endast
nedsmältning av sjö- och myrmalmer. S. Tunberg har
ingående sysselsatt sig med frågan om uppkomsten
och betydelsen av Järnbäraland och påvisar att
namnet är skapat av norrmännen och betecknade
det till Norge angränsande området mellan
Värmland och Härjedalen. I svenska källor finner man
det varken under medeltiden eller i senare
århundradens litteratur. Man kan därför antaga, att
namnet Järnbäraland icke ens var bekant i Sverige.
Man finner det omnämnt på fyra ställen: i
kungasagorna av Snorre Sturlasson (Heimskringla), i
Sverresagan, i Böglungasagan och Saxos Gesta
Danorum.
På grundvalen av dessa medeltida skildringar
förlägger Tunberg Järnbäraland till socknarna
Orsa, Lima, Särna, Älvdalen, Järna och Nås,
varvid han även stöder sig på uppgiften att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
