Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Vårt land under 1700-talet den främsta järnproducenten i världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
järnindustrien redan av gammalt varit en
kvalitetsindustri, som framställde en förstklassig vara. Nu
blev den småningom detta i allt högre grad. De
ökade kvalitetsfordringarna alstrade en strävan till
en fördjupad kännedom om de metallurgiska
processernas verkliga innebörd. Härigenom kom den
vetenskapliga metallurgien att bearbetas tidigare i
Sverige än annorstädes, och inom detta område har
vår bergshantering från och med 1700-talet och
intill våra dagar en hel rad av framstående
forskarnamn att uppvisa. I all synnerhet var senare delen
av 1700-talet en stor tid för vår vetenskapliga och
praktiska järnforskning. Män sådana som Urban
Hjärne, Em. Swedenborg, A. F. Cronstedt, Torbern
Bergman, Georg Brandt, C. V. Scheele, Chr.
Polhem, S. Rinman, Bengt Qvist, J. C. Garney m. fl.
ha för alla tider inskrivit sina namn i det svenska
järnets annaler.
Men även kvantitativt ökades produktionen av
järn och stål. Man minskade antalet masugnar och
hammare och utvidgade i stället de gynnsammare
belägna verken och stegrade efter outtröttliga
försök deras produktionsförmåga till det tredubbla.
Sålunda framställdes år 1835 i mellersta Sverige
100,000 ton gjutjärn av bästa kvalitet;
produktionen ökades årligen sakta men säkert till den dag,
som i dag är, och denna ökning kommer ytterligare
att fortsätta.
Under det att järnindustrien trots de dåliga
konjunkturerna alltjämt gick framåt, avtog koppar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
