Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 6. Nya omvälvningar inom järnindustrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
| Produktionen av smidbart järn. |
| | Göten och
smältstycken | Valsat o. smidbart
järn o. stål |
| | ton | ton |
| 1928 | 609,500 | 413,400 |
| 1929 | 729,800 | 504,200 |
| 1930 | 629,200 | 417,9OO |
Exporten av smidbart järn i alla former uppgick
år 1928 till 153,400 ton, 1929 till 169,000 och 1930
till 122,900 ton.
Antalet masugnar utgjorde år 1929 113 och 1930
107. Lancashirehärdarnas antal uppgick 1930 till
145, Bessemerugnarnas till 14, Martinugnarnas till
78 samt de elektriska stålugnarnas till 32.
Endast gruvorna äro bundna vid sin plats, och de
äro också den utslagsgivande faktorn för vår järn-
och stålproduktion. Skulle gruvfältens malmlager
taga slut, då vore det också förbi med Bergslagens
betydelse i industriellt hänseende. För inte så länge
sedan ingav också den ständigt ökade produktionen
vissa farhågor i denna riktning, då man trodde, att
gruvorna snart skulle utsina och blästrarna och
hamrarna kanske tystna för alltid.
Men malmrikedomen i Bergslagen är fortfarande
stor. Icke mindre än 59 gruvfält uppräknas av F. R.
Tegengren i det egentliga Bergslagen, och i
tusental räknas de större och mindre gruvor och
”malmanledningar”, där man under århundradenas lopp
brutit eller sökt bryta malm. Mäktigheten hos de
medelstora fyndigheterna uppgår till 5—10 m. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jan 7 20:36:35 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jarnsekl/0057.html
